Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i lantkriget, av W. Lindberg - Fotfolkets och rytteriets stridsmedel - Automatvapen av gevärskaliber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPEN I LANTKRIGET. AUTOMATVAPEN AV GEVÄRSKALIBER.
521
tronläget öppnas och slutes vid detta system dock genom slutstyckets rörelse i
vertikalled (fig. 1014). Madsengeväret användes i åtskilliga länder, i Sverige av vissa
formationer.
I stort sett torde följande regelanordningar finnas: klackregling, knäledsregling,
hakregling och klaffregling.
Klackregling, liknande den anordning, som förekommer å flertalet av de moderna
repetergevären, har använts av Roth å gevär m/99, av Browning och Bergmann å
pistoler m/97, av Lewis å kulspruta (4 klackar), ävensom å det franska automatgeväret
(6 klackar). Vid klackregling upptages trycket å stötbottnen fullt likformigt av två eller
flera, diametralt belägna stödpunkter.
Knäledsregling användes å Borchardt-Lugers pistol m/98 eller
parabellumpi-stolen (fig. 1013). Vid skottlossningen rekylera pipa, låda, slutstycke och regel ett kort
stycke utan att ändra sin inbördes ställning, tills ett utskjut på regeln stöter emot en
Fig. 1015. Hakregling.
bågformad glidyta på rekylmanteln. Vid fortsatt rekyl knyckes regeln kraftigt uppåt,
så att den bildar ett knä. Härigenom ryckes slutstycket tillbaka, så att
slutningsfjä-drarna spännas. Dessa verkställa därefter pipans och lådans framförande, varvid en
patron införes i loppet. Knäledsregling har jämväl använts å MAXiM-kulsprutan, å den
italienska PERiNO-kulsprutan, å kulsprutegevär m/21 (fig. 1008) samt å Hotchkiss’
kulspruta av senare modell.
Hakregling (fig. 1015) kännetecknas därav, att tvenne hakar ömsevis ingripa i och
lossas ur motsvarande uttagningar i lådan. Principen har tillämpats å Mannlichers
gevär m/92, Mausers gevär m/98, Bergmanns gevär m/95, Mausers pistol m/95 och
m/02, Mannlichers pistol m/98, St. Etienne kulsprutan, det svenska automatgeväret
mj04 samt Kjellmans automatvapen. Vid den svenske ingenjören R. Kjellmans
automatmekanismer åstadkommes reglarnas lossande och mekanismens öppnande genom
tändstiftets rörelse fram och åter i slutstycket. Slutandet sker därefter genom en enda
slutningsfjäder, som åverkar pipan. Tändstiftet erhåller sin fram- och tillbakagående
rörelse genom en hävstång, vars övre arm sticker upp genom lådans botten och vid
rekylen trycker tändstiftet tillbaka.
Även hakreglingen medgiver symmetrisk regling, men hakarna torde ej kunna
tillverkas så noggrant, att de precis lika mycket upptaga trycket. Företräde har därför i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
