- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
344

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Sågar och filar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

344

METALLERNAS BEARBETNING.

Fig. 639. Omskärpning av en filtand.
1 Nyhuggen filtand. 2 Avbruten efter
första filtaget. 3 Omformad tand efter
skärpning med sandbläster. 4 Nött spets.

5 Omskärpt med sandbläster.

Men naturligtvis måste filens yta efter härdningen rengöras, och detta sker genom
mekaniskt drivna borstar och svavelsyrehaltigt vatten; härefter följer sorgfällig
spol-ning med rent vatten, neddoppning i kalkvatten, torkning, förnyad borstning, inoljning och
slutligen stämpling av firmanamn, sedan dock dessförinnan tången blivit något anlöpt
genom neddoppning i smält bly för att bliva
mjukare och ej lätt avbrytas. På senare tider har
man därjämte börjat begagna sandblåsning,
varmed man ursprungligen avsåg att justera
spetsarna, men som numera ofta användes även för
omskärpning av nötta filar. Huru detta medel för
sådant ändamål kan verka synes av fig. 639, som i
förstoring visar formen av en nyss huggen filtand.
Den skarpa graden 1 har vid första filtaget blivit
avbruten såsom linje 2 antyder, vilket
naturligtvis minskar skärförmågan. De skarpa spetsarna
äro således för svaga, och hela filen bör därför
omskärpas. Om då en stråle skarpkantad sand får
verka mot filens yta i den av pilen angivna
rikt

ningen, bortslipas överallt en del av de skarpa spetsarna, och tänderna erhålla en form
ungefär såsom linjen 3, vilken är starkare än 1 samt har god skärförmåga.

Sandblåsningsapparatens utseende framgår av fig. 640. Den vid a inledda ångan
utströmmar genom mynningen b och åstadkommer därvid en luftförtunning, varigenom
den i kärlet c befintliga sanden uppsuges genom röret b och blandas med strålen, som
under en viss vinkel träffar filens yta. Filen instickes genom en öppning i en stående
cylinder, i vilken sandstrålen utsläppes. I stället för ånga, som ofta medför
olägenhet i följd av fuktigheten genom kondensering, användes även komprimerad luft.

Dylik sandblåsning förekommer numera vid
de flesta filfabriker. Mången gång användes den
dock huvudsakligen för att giva ytan ett vackert
utseende; denna erhåller en jämn, ljusgrå färg,
som på många ställen är mycket omtyckt. I följd
av sandkornens över hela filytan slipande förmåga,
varigenom ett tunt, jämntjockt lager bortgår,
användes sandblåsning, såsom
nyss nämnts, även till nötta
filars omskärpning. Härvid
omgestaltas tandspetsen
exempelvis från den i linjen 4, fig.
639, till den i linjen 5 visade
formen.

En annan, enklare metod
att omskärpa gamla filar
be

står i betning uti utspädda syror, varvid ett tunt, jämntjockt lager av stålet
bort-frätes (fig. 641), så att den förut rundade spetsen a erhåller en skarpare form b. Även
användas elektriska bad, varvid filen insättes såsom positiv pol.

Svårigheten att skärpa gamla filar — detta kan naturligtvis även ske genom
bort-slipning av de gamla graderna och förnyad huggning efter utglödgning — har lett till

Fig. 640. Sandblåsningsapparat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:11:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free