- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
264

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Mekanisk verkstadsindustri - Borrning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

264

METALLERNAS BEARBETNING.

matningen pr varv, som bestämmes genom trycket pr längdenhet hos eggarna, blir alltså
oberoende av vinkeln mellan desamma, vadan denna vinkel väljes endast med hänsyn
till erforderlig styrka hos spetsen. För ett visst borrtryck blir alltså nedmatningen lika
för olika vinklar hos spetsborren. Vid en mindre spetsvinkel blir visserligen för samma
nedmatning spånbredden större, men spåntjockleken i samma mån mindre, så att
tvärsnitten äro lika. Ur den allmänna synpunkten: liten matning och stort spåndjup
(spån-bredd), varvid största
skärhastighet kan tagas, bör det
alltså vara förmånligt att
använda så liten spetsvinkel som
möjligt hos borrverktyget.

Om borrhålets diameter
överstiger 50 mm, användas
kronborrar (fig. 445), vilka
utskära ett runt spår med
kvarlämnande av en hel kärna.
För utborrning av redan
befintliga hål användas arborrar
(armborrar), som hava lösa
stål, fästa antingen direkt i
en borrstång eller vid ett på
stången skjutbart och med
densamma roterande
borrhuvud eller slutligen vid 2 eller
flera, från ett gemensamt nav
utgående armar (eg. armborr).

Bland den stora
mängden olika handapparater för
borrverktygets sättande i
rotation må nämnas
spärrsocken, på verkstadsspråket
ge-menligen kallad »snarkan»,
införd på 1830-talet, så
benämnd på grund av det
snarkande ljud, som uppstår vid
spärrklinkans glidning över

spärr hjulets tänder. Man har till och med »ljudlösa snarkor», vilka arbeta
fullkomligt ljudlöst. Den äldre apparaten borrsväng, bröstsväng eller bröstlira är ännu
mycket använd men överträffas av det amerikanska skruvborr skaftet, vars borrstång
har skruvformiga spår med stor stigning, så att densamma kan sättas i rotation genom
mutterns fram- och återgående rörelse. Genom anordning av höger- och vänstergängade
spår, som korsa varandra, kan borren bringas att rotera blott i den ena riktningen (medsols,
såsom alla åt ett håll arbetande borrar). Den sistnämnda anordningen infördes av
Steiner & Co. 1871. Andra hithörande, dock mera sällan använda apparater äro
drill-eller rännspel, påminnande om de s. k. potatissnurrorna, pulsborrskaft m. fl.

Med hänsyn till borrspindelns läge och anordning kunna borrmaskinerna indelas
i följande huvudgrupper:

Fig. 451. Multipelborrmaskin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:11:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free