- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
167

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Bearbetning av plåt och bleck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÄRDIGBEARBETNING. PLÅT- OCH BLECKSLAGERI.

167

Fig. 257. Snittsax.

Ehuruväl man ännu vid tillfälliga arbeten begagnar sig av nämnda båda
handverktyg, fordras dock vid större fabrikation hjälp av kraftigare verktyg, och då användes
stansmaskinen eller hålpressen. I den övre, rörliga delen sättes en liten stålstans,
av samma diameter som det önskade hålet, och i den undre en stålskiva med
motsvarande hål, s. k., »dyna»; när hävarmen dragés nedåt, pressas stansen medelst en
excenter-skiva genom plåten, och den utstansade biten, kallad »puts», nedfaller genom dynan.
För att vid återgåendet få stansen loss ur hålet måste maskinen vara försedd med s. k.
avtryckare. För större hål, ävensom vid massfabrikation av fasonerade plåtstycken,
använder man snittsaxen. Fig. 257 visar
en enkel snittsax för trampkraft; den
arbetar efter precis samma princip som
hålpressen, men för erhållande av större
kraft skötes hävarmen här med foten.

För böjning’ av plåt till cylindrisk
form användes förr en rund stålstång,
kallad rörstång, på vilken plåten
uppla-des samt för hand eller ock med en
träklubba bockades till önskad rundning.
Därvid måste stor försiktighet iakttagas,
så att ej bucklor uppstodo, ty dessa kunde
vara svåra att sedan avlägsna. Det
krävde således en ej ringa vana att på
detta sätt erhålla en vacker och jämn yta.

Numera använder man för detta
ändamål rundmaskinen. Denna
består i sin enklaste form av tre
stycken runda, roterande valsar,
varav den ena, som ligger över
och emellan de båda andra, är
ställbar i vertikal riktning,
alltefter den önskade
bockningsra-dien. Plåten kröker sig omkring
den övre valsen, och vid
tillverkning av föremål med relativt liten

krökningsradie, såsom stuprännor, kaminrör och dylikt, måste dessa tagas av
valsen i dennas längdriktning, varför denna eller ena lagret lätt bör kunna lösgöras
från maskinen. Man har därför på nyare rundmaskiner för tunnplåt lagt två valsar
över varandra och den tredje eller själva bockvalsen vid sidan. Den övre valsen,
omkring vilken röret bockas, är då ställbar efter plåttjockleken samt lätt lösbar
med ena änden och horisontalt vridbar för rörets avtagande. Sidovalsen, som är
ställbar i vertikal riktning, bestämmer diametern på den under arbete varande
plåtcylindern.

Tvenne plåtars sammanfogning med varandra sker antingen genom lödning, jalsning
eller nitning.

För smärre arbeten, i synnerhet inom bleck- och tunnplåtindustrien, verkställes
sammanfogningen genom lödning eller falsning eller ock på båda sätten, då det
till-ämnade föremålet skall erhålla absolut täthet och styrka i skarven.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:11:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free