Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Valsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
METALLERNAS BEARBETNING.
system, då endast huvudmotorn arbetar och bimotorn antingen är frånkopplad eller
går i tomgång, under det att den lägre hastigheten erhålles, då motorerna arbeta i kaskad.
Bimotorns storlek bestämmes av den effekt, som motsvarar huvudmotorns eftersläpning
vid den lägre hastigheten. Verkningsgraden av dylika motoraggregat blir något lägre
än vad fallet är vid de enkla asynkronmotorerna. — Genom att utföra den ena eller
båda motorerna i ett kaskadkopplat motoraggregat för polomkoppling kunna flera
hastigheter erhållas; sålunda får man, om bimotorn göres polomkopplingsbar, trenne
olika hastigheter, om huvudmotorn förses med dubbla statorlindningar, blir antalet
hastigheter fyra, och slutligen, om såväl huvud- som bimotor utföras för polomkoppling,
kunna ända till sex olika hastigheter erhållas. Fig. 148 visar ett kopplingsschema för ett
motoraggregat med fyra olika hastigheter, varvid 1 betecknar trefasväxelströmsnätet,
2 huvudmotorn, 3 bimotorn samt 4 startnings- och eftersläpningsmotståndet.
Samtliga de ovan beskrivna anordningarna för hastighetsreglering av
växelströms-motorer hava emellertid den nackdelen, att eftersläpningsenergien går förlorad. Vid en
år 1905 utförd anläggning tillvaratog man emellertid
denna energi genom att på förslag av C. Krämer
överföra huvudmotorns rotoreffekt till växelströmssidan av
en enankareomformare, där likström av motsvarande
effekt alstrades, vilken användes för drivande av en på
valsverksaxeln monterad likströmsmotor, vanligen en
kompoundmotor med såväl shunt som serielindningar.
Härför fordrades en särskild likströmskrets för
magne-tisering av likströmssidan. Varvantalet, som vid
dylika motoraggregat kunde ändras under själva
valsningen, var reglerbart i förhållandet 1 : 3, och
verkningsgraden uppgick till c:a 90 %. Ett annat och
bättre sätt att tillvarataga eftersläpningsenergien,
vilket även angivits av Krämer, består däruti, att denna
omsättes i en med valsmotorn kaskadkopplad trefas-
kommutator motor, d. v. s. i en med kommutator i stället för släpringar försedd
växelströmsmotor. Denna motor anbringas på samma axel som huvudmotorn, vilken
utföres som trefasasynkronmotor. Hastigheten är beroende av huvudmotorns
släp-ringsspänning, vilken kan regleras genom ändring av kommutatormotorns
magnetise-ring eller genom borstförskjutning. En i ett motoraggregat av ovan beskrivet slag
ingående trefaskommutatormotor meddelar åt hela systemet en god reglerbarhet och en
hög effektfaktor. Att dylika motorer ej ensamma kunna komma i fråga för drivande
av valsverk har sin grund däruti, att de blott kunna utföras för mindre effektbelopp.
Fig. 149 visar ett kopplingsschema, där 1 betecknar trefasväxelströmsnätet, 2 den
asynkrona huvudmotorn, 3 kommutatorbimotorn, 4 en reglertransformator samt 5
startnings- och eftersläpningsmotstånd.
I stället för att direkt utnyttja eftersläpningsenergien för valsningsarbetet kan
man även tillvarataga den på så sätt, att man i form av elektrisk energi överför den till
kraftnätet. Detta kan ske genom att man enligt en år 1898 av W. Meissner angiven
metod ansluter den som valsmotor använda trefasasynkronmotorns släpringar till en
periodomformare, som över en reglertransformator står i förbindelse med kraftnätet.
Den ström, som denna väg återföres till kraftnätet, omformas genom dessa anordningar
till nätets spänning och periodtal. Efter detta system utförda anläggningar bliva billiga,
Fig. ^148. Kopplingsschema för ett
motoraggregat med fyra hastigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
