Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. De låga temperaturernas teknik, av Edvard Hubendick - Kondensering av gaser - Industriell framställning av flytande luft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONDENSERING AV GASER. FRAMSTÄLLNING AV FLYTANDE LUFT. 1055
Fig. 1553. Temperaturdiagram över en
konden-seringsapparats igångsättning.
strypventilen G, varest densamma på grund av strypningsavkylningen delvis
kondenseras. Kondensatet samlas i spiralens undre del under det att den okondenserade luften
går tillbaka genom ett den inre spiralen omgivande rör samt därifrån till förkylarens
övre del D och från denna åter till kompressorn. Den kondenserade luften kan genom
ventilen H uttappas i en yttre spiral, vilken omgiver de föregående och som står i öppen
förbindelse med den yttre luften. Genom ventilen K kan slutligen den flytande luften
uttappas i förvarings- eller transportkärl J.
På grund av hjälpkylningen erhålles en högst betydligt, större mängd kondenserad
luft än utan densamma. Genom tillsatskylningen kan produktionen vid samma
anläggning höjas med 60 %. Pr hästkrafttimme erhålles c:a 0.5 liter flytande luft.
När en anläggning av denna art sättes i gång får endast så mycket luft inpumpas i
densamma av lågtryckskompressorn, att alla rörledningar etc. äro fyllda med luft av
det tryck desamma skola hava. Alla delar inom anläggningen äro vid igångsättningen
varma och densamma måste nu först
arbeta till dess i följd av Thomson-J
oule-effekten kondenseringstemperatur uppnåtts.
Ett temperaturdiagram över detta
igång-sättningsförlopp återgives i fig. 1553. Detta
återgiver temperaturen före och efter
strypventilen vid olika tider. Kl. 7 på
morgonen är anläggningen igångsatt, varvid
lufttemperaturen före strypventilen varit c:a
8° C. och efter densamma c:a 4. Allt efter
som tiden går sjunka båda temperaturerna
och med sjunkande temperatur blir även
Thomson-Joule-effekten större. Omkring kl.
9 på aftonen har luftens
kondenseringstemperatur, — 140° C., uppnåtts efter
strypventilen och mellan kl. 10 och 11 på
aftonen har fortfarighet inträtt med c:a — 125° C. före och — 162° C. efter
strypventilen. Från detta ögonblick måste lågtryckskompressorn arbeta och pr tidsenhet
införa lika mycket luft i vikt räknat som pr tidsenhet kondenseras.
För kondensering av luft finnas numera betydande anläggningar. Den luftmängd
som årligen kan kondenseras i alla på hela jorden uppställda
luftkondenseringsanlägg-ningar torde numera kunna räknas i hundratals millioner kubikmeter atmosfärisk luft.
Denna luftmängd kommer emellertid ej till användning såsom sådan. Den storindustri
vartill prof. Lindes uppfinning så småningom fört är av kemisk natur.
Den moderna tekniken har behov av betydande kvantiteter syre i gasform eller i
flytande form. Syrgas är numera ett ämne som kommer till användning ej blott på
varje kemiskt laboratorium, utan även vid varje mekanisk verkstad. Den mekaniska
verkstadsindustrien använder sig av syrgasen för svetsningsändamål, för skärning av
metaller o. s. v.
Vidare har flytande syre på senare tider fått ett mycket stort användningsområde för
sprängning inom bergsbruket. Om ett poröst brännbart ämne, t. ex. en av kolpulver
hoppressad patron, doppas i flytande syre så uppsuger densamma vätskan på samma sätt
som en svamp uppsuger vatten. I denna patron finnes då samlad i en mycket liten
volym en energimängd motsvarande kolpulvrets förbränningsvärme samt den
syrekvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
