Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. De låga temperaturernas teknik, av Edvard Hubendick - Kondensering av gaser - Förarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONDENSERING AV GASER. FÖRARBETEN.
1049
Pietet förfor för sina försök på ett helt annat sätt; han använde en i hög grad
komplicerad apparat. Dess anordning framgår av den schematiska skissen, fig. 1549. En retort
A är förbunden med ett långt rör B, avslutat med en ventil C. På röret är insatt en
manometer D. Retorten kan upphettas medelst en brännare E. För alstrande av
försöks-gas under högt tryck inlade Pietet i retorten lämpliga reagentier, vilka vid upphettning
avgåvo den önskade gasen. Den alstrade gasen ingick i röret B, varest densamma på
grund av den fortgående reaktionen i retorten A kom att stå under högt tryck vilket
avlästes på manometern D. Nu måste emellertid gasen i röret B även avkylas till en
mycket låg temperatur. Detta åstadkom Pietet med hjälp av en dubbel kylanläggning.
Röret B omgavs av ett yttre kylrör F, vilket står i förbindelse genom rörledningen G
med en kompressor H. Denna suger kolsyreånga från kylröret F varigenom i detta blir
rådande en temperatur av —-130° C. Kompressorn trycker vidare kolsyreångan in i
rörledningen J, vilken på ett ställe omgives av ett kylrör K. Från detta
avkylnings-ställe för kolsyran går densamma vidare genom röret J genom en regleringsventil åter
till kylröret F. För
kylning av kolsyran
innehåller kylröret K
svavelsyr-lighet. Kylröret K står
genom en rörledning L i
förbindelse med en andra
kompressor M. Denna
suger svavelsyrligheten från
kylaren K så att i denna
blir rådande en
temperatur av — 70° C. samt
trycker densamma in i en
rörledning N, vilken på
ett ställe är omgiven av
ett kylrör O, varefter
sva
velsyrligheten genom rörledningen N och en regleringsventil återgår till kylröret K.
Kylröret O kyles med vatten som från en vattenledning tillföres genom röret P och
avgår genom röret Q.
I denna apparat lyckades Pietet kondensera syrgas så till vida att han, då han
öppnade kranen C, såg en dimformig ångstråle utströmma. Han trodde sig även hava
iakttagit kondenserad vätgas, men detta visade sig sedermera vara ett misstag.
Man hade sålunda 1877 kommit så långt att man konstaterat de s. k. permanenta
gasernas kondenserbarhet i det man sett dem övergå i ett sådant tillstånd som
otvetydigt ådagalägger förekomsten av små vätskepartiklar svävande i gasen. Däremot
hade man ej kunnat isolera en enda droppe av vätskan. Nästa mål måste sålunda bliva
att erhålla den flytande gasen vid kokpunktstemperatur i form av en vätskekvantitet.
Detta lyckades första gången för Olszewski och Wroblewski, vilka den 9 aug. 1883
såsom färglösa droppar erhöllo syre i kondenseringsröret till en av dem konstruerad
apparat, alltså kunde konstatera möjligheten att erhålla gasen i flytande form. Även
kväve och koloxid kunde för några ögonblick erhållas som flytande droppar, vilka
emellertid åter strax kommo i kokning och förångades. Huru viktiga dessa framsteg
än voro måste desamma dock betecknas såsom tämligen obetydliga, ty målet måste ju
vara att kunna isolera större kvantiteter flytande gaser under sådana betingelser att
Fig. 1549. Pietets apparat för gaskondensering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
