- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
1008

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. De låga temperaturernas teknik, av Edvard Hubendick - Kylteknik - Kompressorkylmaskinens verkningssätt och anordning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1008

DE LÅGA TEMPERATURERNAS TEKNIK.

av rörledningen, som är belägen mellan sugventilen B och avstängningsorganet E, är
förlagd i det rum eller annat som skall kylas. Denna del av rörledningen kallas
generator. Tänka vi oss nu, att hela rörsystemet och kompressorn innehåller ammoniak samt
att kompressorn är i gång, men rörledningen avstängd genom avstängningsorganet E,
så kommer givetvis kompressorn att suga bort ammoniak ur generatorn, så att där ett
lågt tryck blir rådande, samt trycka in densamma i kondensorn, varest ett högt tryck
blir rådande. På grund av att ammoniakens ångbildningstemperatur är låg vid lågt
tryck men hög vid högt tryck, så kommer eventuellt vätskeformig ammoniak att
avdunsta i generatorn under upptagning (bindning) av värme från det rum, i vilket
generatorn är belägen, samt eventuellt
gasformig ammoniak att
kondenseras i kondensatorn under
avgivande av värme till kyl vattnet,
öppnas avstängningsorganet E,
så kommer på grund av det högre
trycket i kondensorn
ammoniak-vätska att strömma in i
generatorn och avdunsta där.
Avstängningsorganet E, vilket kallas
reg-lerventil, bör då inregleras så att
pr tidsenhet i generatorn
inströmmar lika mycket ammoniak, som
av kompressorn bortsuges.
Jämvikt kommer då att bliva
rådande, och ett visst antal
värmeenheter kommer att pr timme
bortföras från det kylda rummet.
Anläggningens dimensioner måste
beräknas efter den värmemängd,
som skall pr timme på sådant
sätt bortföras. Vi se i samma
figur även diagrammet från
kompressorn. I processen i dess helhet

inträda emellertid vissa avvikelser från det tidigare beskrivna förloppet på grund av
vätskans strömning genom regler ventilen.

Detta schema kan nu i praktiken tillämpas på olika sätt. Vi skola här nedan giva
exempel på de viktigaste av dem.

Det enklaste sättet att anordna en kylanläggning är att låta det arbetande mediet,
ammoniak, svavelsyrlighet eller kolsyra avdunsta, eller som man plägar säga expandera
i ett rörsystem, inmonterat i det eller de rum, varest avkylning erfordras, fig. 1454. I
denna figur är A kompressorn och B en rörspiral, i vilken den till det högre trycket
komprimerade ångan kondenseras under avgivande av värme. Denna spiral är nedsänkt
i ett vattenkärl C, till vilket föres vatten från pumpen D, vilket avrinner genom
bräddavloppet E. Före kondensorslingan avgrenar ett rör, som går till en manometer F, på
vilken kondensortrycket kan avläsas. Från kondensorn leder ett rör till reglerventilen
G, och från denna fortsätter en ledning till kylrörbatteriet H, inmonterat i kylrummet J.
I detta batteri avdunstar vätskan till ånga, under upptagande av värme vid lägre
tem

v

Fig. 1453. Schema för en kylanläggning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/1020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free