Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. De låga temperaturernas teknik, av Edvard Hubendick - Kylteknik - Den maskinella kylteknikens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYLTEKNJK. DEN MASKINELLA KYLTEKNIKENS UTVECKLING. 997
sjunker syran ned och stiger under uppvärmning genom motströmsapparaten åter till
koncentratorns övre vätskeyta. Till uppvärmning tjänar därvid vattenånga, vilken
inkommer i motströmsapparatens övre del, avgiver sitt värme så att densamma
konden-ceras och avrinner från apparatens undre del. Koncentratorn slutligen står genom ett
rör i förbindelse med en annan vakuumpump, vilken avsuger den från svavelsyran
avgående vattenångan.
Svavelsyra är emellertid ej någon angenäm vätska att handskas med; densamma
har som bekant en starkt frätande förmåga, särskilt då den blir utspädd. I följd härav
måste maskinerna nästan helt och hållet utföras av hårdbly, vilket är ett dyrt material,
men ändock ej är synnerligen lämpligt för maskinbyggnad. Vakuummaskinerna
er-höllo därför aldrig någon större utbredning, helst som vid denna tid kyItekniken börjat
med framgång slå in på helt andra vägar.
Fig. 1440. Windhausens kontinuerliga vakuunikylmaskin.
Långt innan Carré sökte utbilda vakuummaskinen hade nämligen helt andra
förslag framkommit och bearbetats. Det är ett sedan gammalt bekant fenomen, att om
luft komprimeras i en kolvmaskins cylinder så uppvärmes densamma, och omvänt, att
tryckluft som får expandera under uträttande av arbete i en kolvmaskins cylinder
därvid avkyles. På basen av dessa fakta framställde John Herschel 1834 principen för
den s. k. kallujtmaskinen. En dylik maskin utfördes 1845 av Gorrie (England), vilken
maskin emellertid ej gav tillfredsställande resultat. Maskinen gav Siemens anledning
till att underkasta densamma en genomgående undersökning, vilken ledde till att han
gav en del grundläggande förslag till förbättringar. Emellertid framkom först 1862 en
ny kalluftmaskin konstruerad av Kirk. Denna maskin kunde sägas vara en omvändning
av Stirlings varmluftsmaskin och var en s. k. sluten maskin, vilket innebär att samma
luftmängd ständigt cirkulerade genom maskinen. Med densamma erhöllos rätt goda
resultat. Konstruktionen upptogs till vidare bearbetning av Windhausen 1869 och
Gifford 1873, dock utan lyckade resultat. Troligen på initiativ av lord Kelvin
bearbetades maskintypen ytterligare av Bell och Colemann 1873. Denna var en s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
