Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Blåsmaskiner, luftpumpar och kompressorer, av Edvard Hubendick - Kompressorn och dess utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMPRESSORN OCH DESS UTVECKLING.
971
Fig. 1400. Cylinder till våt kompressor.
nom ventilerna består sålunda av vatten och ej av luft. På grund av att sålunda
luftförlust undvikes och skadligt rum saknas blir fyllnadsgraden mycket stor och på grund
av avkylningen blir kompressionsarbetet lågt. Det vatten som jämte luften utgått genom
tryckventilen avrinner genom en ventil J, reglerad av flottören H. Luften åter bortledes
genom rörledningen K till förbrukningsplatsen. Sommeiller beskriver maskinen på
följande sätt: »Min apparat för kompression av elastiska media består i huvudsak 1)
av en kolv som drives av någon kraft och omväxlande verkar på två cylindrar, vilka
stå i förbindelse med den cylinder i vilken kolven rör sig och i vilka i vardera en
vattenpelare svänger upp och ned, vilken befinner sig mellan kolven och den luft eller gas
som skall komprimeras, 2) av ett system
av sug- och tryckventiler med hydraulisk
tillslutning, vilka ej tillåta någon förlust av
komprimerad luft eller av kompression,
3) av ett ständigt och naturligt
vattenomlopp vilket ej behöver något mekaniskt
arbete för sin rörelse och som samtidigt
tjänar till tillslutning av ventilerna och
avkylning av de delar vilka under
kompressionen komma i beröring med luften,
4) av en avtappningsanordning av vattnet
efter att detsamma utfört sin verkan,
medelst en automatisk anordning vilken för
sin rörelse endast behöver detta vatten
och en flottör ventil.»
Redan innan Sommeiller gjort utkastet
till denna kompressor hade han konstruerat
sin automatiska tunnelgrävningsmaskin, den
med komprimerad luft drivna
bergbcrrma-skinen, och den 31 aug. 1857 hade
borrnings-och sprängningsarbetet av Mont
Cenistun-neln påbörjats från den italienska sidan.
Några månader därefter började arbetet
på den franska sidan. Först sedan verkligt
goda kompressorer blivit uppställda kunde
emellertid arbetet bedrivas med full fart och man framgick med i medeltal 4.4 m pr dag
genom berget. Den 25 dec. 1870 inträffade det spännande ögonblick då bergborrarna
från båda sidor möttes och berget var genombrutet. 800 000 m3 bergmassa hade då
genom borrning och sprängning avlägsnats ur den 12 km långa tunneln och 1 mill. kg
sprängämne hade förbrukats därför, varjämte den komprimerade luften visat sin
lämplighet för kraftöverföring under särskilt svåra förhållanden.
Vi skola här ej uppehålla oss vid de tunnelbyggnader som sedermera följde och de
konstruktiva förbättringarna av de våta kompressorerna utan övergå till en av de största
kompressoranläggningar som blivit utförda.
År 1886 uppgjorde en ingenjör H. Popp ett kontrakt med staden Paris enligt vilket
han erhöll koncession under 40 år på att förse staden med tryckluft under förutsättning
att han från i staden belägna kompressorcentraler årligen byggde minst 3 km
huvud-tryckluftledningar. Den första utbyggnaden av denna anläggning kom i drift 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
