Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Dieselmotorns utveckling till stationär motor och skeppsmotor - Dieselmotorns utveckling till reversibel marinmotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIESELMOTORNS UTVECKLING TILL REVERSIBEL MARINMOTOR.
829
Fig. 1150. Tvärgenomskärning genom Burmeister
& Wains skeppsdieselmotor.
måste manövermotorns slider samt arbetsmotorns bränslepumpar och
ventilöppnings-mekanism omställas. Detta sker genom förskjutning av en kamaxel eller medelst annan
lämplig mekanisk anordning. En del andra finesser å denna maskin behöva här ej
omnämnas.
Den första maskin enligt detta system som utförts visar fotografien fig. 1147, en
60 hk maskin inbyggd i motorfartyget »Orion» hösten 1907. Vi se till vänster de två
manövercylindrarna och till höger de två arbetscylindrarna. Mellan manövercylindrarna
se vi tre spakar. Den översta är för
hastig-hetsregleringen och inverkar på
bränslepumparna så att de giva mer eller mindre
bränsle. Den mellersta spaken omställer
kamaxeln för gång framåt eller back. Den
understa spaken är för
tryckluftpåsläpp-ningen och avstängning resp, öppnande av
sliderna.
Med denna maskin löstes på ett
genialiskt sätt skeppsmotorproblemet. En
maskin om 500 hk utförd efter detta system
visar exempelvis fig. 1148.
Vid den tid då Hesselmans första
marinmotor byggdes av A. B. Diesels motorer
i Stockholm hade man även på andra håll
börjat ivrigt intressera sig för
skeppsdiesel-motorproblemet, och ett flertal fabriker på
olika håll i Europa arbetade ivrigt på
detsamma. Reverseringsproblemet löstes
därför även efter andra metoder. Särskilt bör
bland dessa nämnas bröderna Nobels i
Petersburg, varest på generalkonsul Hagelins
initiativ och under ingenjör Carlsunds
tekniska ledarskap byggdes marinmotorer
och uppstod en hel flotta jämte
isbrytarefartyg drivna med dieselmotorer.
Skulle emellertid dieselmotorn kunna
upptaga konkurrensen med ångmaskinen
och ångturbinen såsom skeppsmotor var det
ej tillräckligt att densamma var manövrer -
bar. Det var lika viktigt att stora maskinaggregat med en effekt på tusen eller flera
tusen hästkrafter kunde utföras. Detta problem kunde man nu tänka sig löst på
olika sätt. Det ivriga arbetet för att komma till resultat med även denna fråga kan
man säga började omkring 1910 å 1911, men avbröts åter i de större länderna till
följd av världskriget. Alla de då igångsatta försöken för problemets lösande hava
därför ännu ej förts till slut och många vila. Så hava exempelvis flera av de före
världskriget påbörjade arbetena i Tyskland av bekanta skäl ej kunnat återupptagas.
Den första, som verkligen utförde en stor skeppsmaskin, var den danska firman
Burmeister & Wain i Köpenhamn. Denna firma byggde förut stationära
fyrtakt-dieselmaskiner och hade utfört sådana till en effekt om 150 hk pr cylinder. Med hjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
