- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
782

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Bensinmotorns utveckling till flygmotor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

782

FÖRBRÄNNINGSMOTORN.

Det av honom uppställda programmet kan ännu i dag tjäna såsom det fullständiga
program efter vilket flygteknikerna hava att arbeta. Cederbloms undersökningar
började 1894. Han torde i någon mån hava samarbetat med fabrikör E. Nyberg,
vilken 1896 föreslog användandet av en lätt ångmaskin med panna eldad med
en blåslampa samt luftkyld kondensor. En dylik ångmaskin konstruerades av den
svenske ingenjören Flodman. Detta förslag utfördes aldrig i full skala, men en
förminskad modell visade sig arbeta väl.

Då emellertid i slutet av det 19:e århundradet automobilindustrien undergick
en snabb utveckling så att man med tillgodoseende av det oeftergivliga kravet på lätta
motorer lyckades framställa en förbränningsmotortyp för drift med bensin vägande 10
till 50 kg pr hästkraft, syntes denna motortyp såsom den lämpligaste för
framdrivandet av luftskepp och flygmaskiner. Men automobilindustrien hade berett väg för
flygproblemet på ännu ett område. De svåra påkänningar för vilka materialet i en
auto-mobil utsattes och nödvändigheten av att konstruktionen det oaktat är möjligast lätt
hade framtvingat nya maskinbyggnadsmaterialier av utomordentliga
hållfasthetsegen-skaper. Dessa kommo nu såväl flygmaskinerna som de för dem avsedda motorerna till
godo och möjliggjorde flygproblemets praktiska lösande. Ingen samtida levande torde
väl glömma intrycket av brasilianaren Santos Dumonts första flygning i december 1906
med en flygmaskin tyngre än luften. Denna maskin framdrevs med den första verkliga
flygmotorn utvecklande 30 hk och vägande 60 kg eller 2 kg pr hästkraft.

Man kan utan överdrift påstå att det är bensinmotorn som gjort flygmaskinen
till en verklighet och att det är de moderna maskinbyggnadsmaterialierna som
möjliggjort byggandet av de moderna flygmaskinsmotorerna med en vikt av omkring 1 kg
pr hästkraft.

Vi nämnde nyss att flygmaskinsmotorn haft automobilmotorn, till förebild. Den
moderna flygmotorn är emellertid något helt annat än automobilmotorn och på den
förra ställas speciella fordringar, vilka måste uppfyllas.

I överensstämmelse med den terminologi som i fackkretsar är bruklig, benämna vi
med luftskepp de med ballong utrustade flygapparater, vilkas utmärkande egenskaper
äro, att systemet i sin helhet är lättare än luften, och med flygmaskiner de med bärplan
utrustade flygapparater, vid vilka systemet i sin helhet är tyngre än luften. Om väl i
de flesta avseenden fordringarna på motorn för luftskepp och flygmaskiner äro desamma
framträda dock några olikheter vilka först äro att omnämna.

Luftskeppen fordra på grund av sin storlek och sitt därmed sammanhängande
stora luftmotstånd i stort sett en större effekt absolut räknat än en flygmaskin. De
moderna jätteflygmaskinerna tävla dock i detta avseende med luftskeppen. Redan
denna storleksordning betingar från början vissa konstruktiva olikheter, ty vad som
kan vara förmånligt eller tillåtas på en liten motor kan vara outförbart eller högst
olämpligt på en stor. Som exempel må endast hänvisas till luftkylningen, vilken med fördel
kan användas på t. ex. en 7-cylindrig 50 hk roterande maskin, men för t. ex. en
6-cylindrig 300 hk maskin är fullkomligt oanvändbar. Lyckligtvis strida ej dessa
förhållanden mot de för de båda systemen egendomliga förhållandena. På den grund att
luftskeppet redan från början har en viss bärkraft är fordran på lättast möjliga maskineri
ej så trängande som vid flygmaskinen, där bärförmågan skall framkallas av den rörelse
motorn giver maskinen. Önskvärdheten kvarstår dock alltid emedan inspard maskinvikt’
kan utnyttjas för andra nyttigare ändamål, t. ex. för medförande av ett stort
bränsle-och smörjoljeförråd i och för erhållande av stor aktionsradie. Såsom första fordran på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0794.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free