Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Gasmotorns utveckling till masugnsgas- och koksugnsgasmotor - Oechelhäuser och Junkers’ tvåtaktmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASUGNSGAS- OCH KOKSUGNSGASMOTORER. OECHELHÄUSER OCH JUNKERS. 747
lättare kylning av de inneslutna förbränningsgaserna genom cylinderväggarna och
kolvarna möjlig och fördelningen av hela slaget på två kolvar tillät ett stort varvantal.
Även erhölls mellan de två kolvarna ett utomordentligt förmånligt förbränningsrum
utan skadliga birum. De i motsatta ändan av cylindern av oss anordnade in- och
ut-loppskanalerna tilläto en
ideal, fullständig
renspol-ning av
förbränningsrum-met. Slutligen kunde
mekaniskt, genom den
egenartade förbindningen av de
två kolvarna med den
trevevade axeln, erhållas en
mycket fullständig
utbalan-sering. Arbetscylindern var
öppen i båda ändar,
kolvarna lätt utväxelbara, kort
sagt, man erhöll alla de
fördelar vilka blivit
tillräckligt bekanta genom
litteraturen och de häftiga
senare förda
konkurrensstriderna.» De här av
Oe-chelhäuser åberopade
för
delarna diskuteras väl alltjämt och maskinsystemet har såväl anhängare som
motståndare. Försöksmaskinen blev emellertid färdig 1892 och blev, sedan Junkers inträtt
såsom medarbetare, benämnd efter dessa båda män.
Försöksmaskinen, vilken arbetade med det oerhörda kompressionstrycket av 19
atm., gav goda resultat och utvecklade 100 hk. Detta ledde till byggandet av en ny
försöksmaskin om 200 hk, vilken blev driftfärdig 1893 i maj. Det var denna som även
användes i Hörde. Dessa försöksmaskiner voro emellertid i vissa delar ganska olika
dem, som sedan kommo till utförande för stora effektbelopp. Det torde vara tillräckligt
att beskriva maskinens arbetsprincip sådan densamma kom till utförande.
En schematisk framställning av
maskinen återgives i fig. 961. Vi se
där den trevevade axeln samt den
långa, rörformiga cylindern. På den
mittersta vevtappen angriper
vevstaken från den kolv som är
närmast vevaxeln. På de båda
sido-vevtapparna angripa två
vevsta-kar, vilka medelst dragstänger och
»travers» överföra rörelsen från den
kolv som är längst från vevaxeln. Vi se att vid axelns rotation röra sig kolvarna åt
motsatta håll. I cylindern är närmare vevaxeln placerat ett galleri, genombrytande
cylinderväggen. Detta galleri frilägges av kolven då denna står i sitt ytterläge närmast
vevaxeln. Genom detsamma utströmma förbränningsprodukterna i ett ringrum runt
cylindern och vidare genom en å skissen ej angiven avloppskanal ut i det fria. Längre
Fig. 961. Schema för Oechelhänser och Junkers’
tvåtaktmaskin.
Fig. 958—960. Oechelhänser och Junkers’ försöksgasmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
