Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Allmänna strävanden under 1880-talet och början av 1890-talet - Den konstruktiva utbildningen av lysgas-, bensin- och fotogenmotorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÄVANDEN UNDER 1880—1890-TALEN. KONSTRUKTION.
711
avskilde kol, försmutsade maskinen och förorsakade driftstörningar. Man måste därför
söka sig fram på andra vägar. Så småningom fann man att om fotogenen sönderdelades i
ett fint pulver med hjälp av en »spridare» och i detta tillstånd blandades med
förbrän-ningsluften samt tillsammans med denna underkastades en kraftig uppvärmning,
erhölls en blandning, med vilken en regelbunden drift var möjlig.
Den första fullt användbara fotogenmotorn utsläpptes i marknaden omkring 1885.
Densamma var konstruerad avPriestmanBrothers iHull. Dess förgasareanordning
framgår av fig. 899 och 900, varest den övre bilden är horisontal- och den undre vertikalsektion.
Denna förgasareanordning bestod av en större behållare A, placerad i ramverket under
den horisontella maskinen. Behållaren var, med undantag för bottnen, dubbelväggig.
För maskinens igångsättning uppvärmdes behållaren med ett par lampor, vilka voro
placerade under densamma. Var maskinen väl i gång hölls densamma varm av
avlopps-gaserna från motorn. Dessa gingo från avloppsventilen till röret B, omspolade
behållaren A och bortgingo genom röret C. I behållaren A förgasades fotogenen tillsammans
med luft och gick genom röret
D till motorns
insugningsven-til. Tillförseln av fotogen och
luft till
förgasningsanordnin-gen försiggick på följande
sätt: Från en fotogenbehållare
fördes fotogenen genom ett rör
in i tilloppsledningen E,
genom kranen F till munstycket
G. Fotogenbehållaren var
lufttätt sluten och en liten
av motorn driven luftpump
inpumpade tryckluft i
fotogenkärlet, så att ett visst
luftövertryck alltid förefanns
över fotogenytan. Från samma pump infördes även tryckluft i rummet H. Denna
tryckluft medryckte fotogenen i munstycket G och sönderslet därvid fotogenen till ett fint
oljedamm. Samtidigt insögs luft genom ventilen J och hålen K, varigenom fotogenstoftet
blandades med förbränningsluften. Vid blandningens passage genom den varma
för-gasningskammaren erhölls en gasluftblandning, vilken, insugen i motorcylindern, lät
antända sig och förbrann explosionsartat efter kompressionen. Vid ett av prof. Un WIN
1891 utfört prov med denna maskin visade sig att dess kompression kunde hållas vid
3.46 kg/cm2 för amerikansk och 2.92 kg/cm2 för rysk fotogen. Förbränningstrycket var
resp. 11.6 och 10.4 kg/cm2. Effektiva medeltrycket uppgick till 3.75 resp. 2.90 kg/cm2.
Maskinen utvecklade omkring 7 eff. hk och förbrukade pr eff. hk och tim. 380 gr
amerikansk resp. 423 gr rysk fotogen.
Obetydligt senare konstruerade Capitaine en fotogenmotor, fig. 901. Vi iakttaga
cylindern A i vertikal anordning med luftinsugningsventilen B och avloppsventilen C.
Genom röret D dels inkommer fotogen från en av motorn driven bränslepump, dels
in-suges en liten kvantitet luft. Båda dessa ämnen insugas genom ventilen E, varvid
fotogenen vid passerandet av ventilen sönderslites till fint stoft av luften. Såväl
luftinlopps ventilen B som bränsle ventilen E äro självverkande och öppnas genom motorns
sugverkan. Fotogenen jämte spridningsluften inkommer genom ventilen E i den till
Fig. 901. Capitaines fotogenmotor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
