Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorns utveckling till 1876 - Reithmanns maskin - Oljemotorernas första utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
688
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
så till vida riktigt att den förre först framställt fyrtaktmaskinen, men ej haft förmåga
eller medel att göra något stort av densamma. Oberoende av Reithmann hade sedan Otto
uppfunnit samma sak och på denna byggt en industri. Onekligen ligger det en djup tragik
i den gamle urmakarens öde. Så mycket mer är det vår skyldighet att erkänna hans verk.
Reithmanns maskin finnes ännu bevarad. Densamma utfördes blott i ett exemplar
och detta finnes i Gasmotorenfabrik Deutz’ museum. En kopia finnes i Deutsches
Museum i München.
I fig. 864—866 återgives en ritning av maskinen och fig. 867 visar en
fotografi av densamma sedd från motsatt sida mot den förut i fig. 845 visade bilden.
Maskinens konstruktion var följande: Under kolven a befinner sig
kompressions-rummet b, i vars botten avloppsventilen c är anbragt. Rummet över kolven är
oanvänt och utgör blott en rest från den första maskinen med två friflygande kolvar.
Luftinsugningsventilen d och den lilla fördelningssliden e i gasledningen stå genom
huvudsliden f i kommunikation med cylinderns kompressionsrum. Den lilla pumpen g
förser tändlågan h i sliden / med en gasluftblandning av sådant tryck att lågan ej blåses
ut av kompressionstrycket i cylindern. Den andra tändlågan h’ i slidlocket är direkt
ansluten till gasledningen, från vilken även slidens f tändkanal matas. Slider, ventiler
och pump erhålla sin rörelse från styraxeln i, vilken roterar med halva hastigheten
mot vevaxeln. Därvid drivas sliden / och gaspumpen g från veven k, gassliden e av
kamskivan l, vars egendomliga form visar slidens successiva förskjutningar samt
in-loppsventilen d och avloppsventilen c av de normala kamskivorna m och n. Fig. 866
visar en skärning genom slidskåpet. Den invecklade kanalanordningen är till stor del
rester från den tidigare maskinen. Från inloppsventilen d kommer luften genom
kanalen d’ i slidspegeln in i huvudslidens / blandningsrum /’. Mitt emot kommer gasen
från hjälpsliden e genom kanalen h" in i kanalen f" och från denna genom ett rör in i
blandningskanalen Denna sistnämnda kanal inmynnar vid motsvarande slidläge i
kompressionsrummet b. Ledningen o för gasblandningen från pumpen g till tändlågans
h brännare.
Under den första tredjedelen av slaget insuger kolven genom ventilen d, fig. 866,
blott luft. Därefter öppnas av hjälpsliden e gaskanalen så att en gasluftblandning
in-suges till slagets slut. I kolvens övre vändläge stänges inloppsventilen d och den övre
gaskanalen av sliden e, under det att den undre gaskanalen förblir öppen till dess tändning
inträtt. Detta sker sedan laddningen komprimerats av den nedåtgående kolven strax
efter det kolven vänt, i vilket ögonblick trycket i pumpen g även uppnått sitt maximum.
Efter tändningen och laddningens förbränning sker expansion till kolvens övre läge,
då avloppsventilen öppnas och de förbrända gaserna utblåsas under kolvens nedgång.
Det är ovan anfört huru Reithmann vid sina tidigare försök målmedvetet
studerade kompressionens inflytande. Den nu beskrivna maskinen var sålunda produkten
av ett målmedvetet studium och en klar analysering av det förelagda problemet.
Maskinen kommer därför alltid att förbliva ett av de intressantaste vittnesbörden i
förbränningsmotorns historia.
Oljemotorernas första utveckling.
Den med lysgas drivna förbränningsmotorn var emellertid bunden vid städernas
lysgascentraler, vilket i hög grad inskränkte dess användningsområde. Dessutom var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
