Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorns utveckling till 1876 - N. A. Otto och E. Langen - Den atmosfäriska gasmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNINGSMOTORN TILL 1876. DEN ATMOSFÄRISKA GASMASKINEN.
667
utgöra några ord som han fällde om denne på sin sista levnadsdag: »Han var dock alltid
min bäste vän.» Langen slutade sin levnad 1895.
Vi återgå till Otto och Langens atmosfäriska maskin.
Den ATMOSFÄRISKA GASMASKINEN.
Vid de första försök Otto utfört med direktverkande maskin hade han funnit att
de förbrända gaserna i maskinen avkylde sig vida snabbare än han hade förmodat. Då
han ej såg någon möjlighet att lösa de svårigheter som mötte honom vid den direktverkande
maskinen övergav han t. v. denna maskintyp och tänkte sig att med den exploderande
gasluftblandningen blott kunna framställa ett luftförtunnat rum och överlåta
arbets-utvecklingen åt atmosfären; han övergick sålunda till den atmosfäriska principen. Det
Fig. 823. Ottos
atmosfä-Tiska-maskin med
frifly-(A gande arbetskolv.
Fig. 824. Ottos
atmosfäriska’
maskin ntan
»arkitektonisk» utstyrsel.
Fig. 821. Ottos första
atmosfäriska maskin.
Fig. 822. Den
»arkitektoniska» utformningen av
Ottos första atmosfäriska
maskin.
sätt varpå han först sökte förverkliga detta framgår av den schematiska figuren fig. 821.
I en arbetscylinder med slid funnos två kolvar, en arbetskolv och en »friflygande» kolv.
Arbetskolven var utrustad med en självverkande ventil. Då den fria kolven av
explosionen kastades uppåt utsköts den luft som fanns mellan kolvarna genom denna ventil.
När ventilen åter slutit sig skötos båda kolvarna av det yttre lufttrycket ned i cylindern
på grund av att genom en kraftig avkylning ett undertryck uppstått under den fria
kolven. I arbetskolvens ihåliga kolvstång uppstod genom frikolvens kolvstångs
inträngande i denna en luftkudde, som skulle upptaga stöten vid den fria kolvens rörelse.
Gasernas till- och bortförande ombesörjdes av sliden. Huru denna maskin efter tidens
smak utbildades framgår av fig. 822.
Dubbelkolven visade sig emellertid snart överflödig och ersattes med en »friflygande»
arbetskolv. Det första utförandet av denna maskin återgives i fig. 823. Den stora ramen
gjorde emellertid maskinen dyr, varför denna snart ersattes med lättare konstruktioner,
fig. 824.
Den slutliga utformningen av maskinen, sådan densamma tedde sig 1866, framgår
av fig. 825, vilken är fotografi av ett i Gasmotorenfabrik Deutz" museum bevarat exemplar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
