- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
537

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångturbiner - Marina ångturbiner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅNGTURBINER. MARINA ÅNGTURBINER. 537

En hel rad av engelska torpedjagare, kryssare och slagskepp hava byggts alltsedan
sekelskiftet med Parsonsturbiner och ovannämnda seriekoppling. Figur 653 visar en
typisk sådan installation för tre axlar. I början av 1900-talet byggdes även en del
kanalångare med samma turbiner och samma koppling. Denna typ av handelsångare låg
ock gynnsamt till för ångturbindrift. Den hade hög fart, över 20 knop, och var av sådan
storlek att hästkrafttalet uppgick till 3 000 och mera. Ångarna utrustades med tre
axlar, en högtrycksturbin å den mellersta och var sin lågtrycksturbin å ytteraxlarna.

Andra länder började så småningom följa Englands exempel och utrustade såväl
torpedjagare som kryssare och sedan även slagskepp med seriekopplade Parsonsturbiner.

Ångturbinens utveckling ombord å handelsångare blev vida långsammare. Det
kunde här endast bliva tal om snabbgående fartyg. Kompromissen mellan ångturbinens
och propellerns varvantal blev i annat fall alltför oekonomisk. Förutom ovannämnda

Fig. 653. Installation för tre axlar med Parsonsturbiner och seriekoppling enligt Parsons.

kanalångare kunde därför endast snabbgående atlantångare komma i fråga.
Slutpunkten i denna utveckling sattes i viss mån av ångturbininstallationerna i de stora
atlantångarna systerfartygen Lusitania och Mauretania. Figur 654 visar
maskinrummet på Mauretania. Fyra axlar användas. Seriekopplingen är ej genomförd för
samtliga fyra axlarna, utan dessa äro uppdelade i två par. En högtrycksturbin driver således
var sin ytteraxel och en lågtrycksturbin var sin inneraxel. Man kan således här tala
om två fullständiga ångturbinaggregat. Maskineffekten uppgår till ej mindre än c:a
70 000 ind. hk, varvantalet utgör c:a 190 pr minut och fartygens fart äro (Lusitania
sänktes dock under världskriget) c:a 26 knop.

Alla fartygsturbiner möta den svåra frågan att kunna backa*. Otaliga äro de
uppslag, vilka sökt lösning å det problemet. Den enda utväg, som hittills visat sig
framkomlig vid direktkopplade turbiner, är att använda särskild backturbin. Denna behövde
naturligtvis ej konstrueras för samma ångekonomi som framturbinen. Den kunde därför
utföras lättare och visade sig lämpligen kunna sammanbyggas med lågtrycksturbinen,
om den ovannämnda seriekopplingen användes. En ångturbininstallation med tre axlar
hade således ytteraxlarna utrustade med backturbiner, under det att den mellersta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free