- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
523

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångturbiner - Olika ångturbintyper för stationära anläggningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅNGTURBINER. OLIKA TYPER. 523

Förutom ovannämnda i normal drift arbetande regleringsorgan utrustas numera
nästan varje multipelturbin ytterligare med en s. k. säkerhetsreglering, som vid en viss
överhastighet momentant avstänger ångtilloppet och därigenom hindrar turbinens
rusning och eventuella sönderspringande. Säkerhetsregleringen utgöres av två delar,
centrifugalregulatorn med utlösningsanordningen och a vstängnings ventilen.
Centri-fugalregulatorn anbringas gärna direkt å axeländan. Den arbetar fullt oberoende av
den vanliga centrifugalregulatorn och är inställd på ett varvantal, som ligger ungefär
10 % över turbinens normala. I händelse ångturbinens vanliga reglering av någon
anledning ej skulle tjänstgöra, ökar ångturbinen varvantalet, men ovannämnda
säkerhets-regulator slår då ut vid 10 % överhastighet, och regulatorstiftet utlöser en hävarm, som
med starkt fjäder- eller oljetryck momentant stänger ångtilloppet.

Det visar sig ofta nödvändigt att under full drift kunna förändra turbinens
varvantal. Detta sker genom att spänna eller avspänna en yttre fjäder å
centrifugalregulatorn. Detta kan ske med en liten elektromotor, som igångsättes i ena eller andra
riktningen med tryckknappimpuls från instrumenttavlan.

Bottenplattan. Turbinen monteras på en kraftig bottenplatta. Vid mindre
typer utföres denna vanligen hel och gemensam för turbin och generator. Vid större
typer uppdelas den däremot. I bottenplattan anbringas vanligen oljepump och
olje-behållare samt vid mindre typer även oljekylare.

Parsons’ turbin. Vi hava sett av det föregående att den berömde engelske
ingenjören Charles Algernon Parsons i slutet av 1880-talet lyckades konstruera en
ång-turbin, som arbetade med kombinerad aktion och reaktion. Det karakteristiska i denna
turbinkonstruktion var trumman, på vilken de många raderna skövlar anbringades.

Figur 630 visar en karakteristisk sektion av en Parsonsturbin i dess »rena» typ. Ångan
inkommer vid normal belastning i A, strömmar åt höger genom den ena ledskene- och
skovelkransen efter den andra, expanderar i varje sådan ledskene-och skovelkrans och
ökar därigenom i volym. På grund av denna volymökning måste
genomströmnings-areorna ökas. Detta kan ske successivt eller stötvis. I förra fallet öka ledskene- och
skovellängderna från den ena kransen till den nästföljande i kontinuerlig stegring. I
senare fallet, vilket är det, som visas i figuren, äro genomströmningsareorna konstanta
för en serie ledskene- och skovelrader. För att den ökande ångvolymen skall kunna
passera måste då ångans hastighet i stället ökas från den ena kransen till den
nästföljande. Denna hastighetsökning kan emellertid ej fortgå alltför länge, utan ett avbrott
måste därför göras efter ett visst antal ledskene- och skovelkransar, och antingen måste
vinklarna ökas eller en ny följd dylika kransar med större längd och sektionsarea påbörjas.
I figuren visas ett dylikt avbrott i B, liksom vid tre efterföljande ställen å rotorn.

När expansionen fortskridit till en viss grad, är det ej nog med att le‘dskene- och
skovellängderna ökas, utan rotorns diameter bör då även ökas. Härigenom vinnes
ytterligare möjlighet till behövlig areaökning. Vi se av figuren att rotorn i detta fall
har ej mindre än fyra olika diametrar. Vanligen är antalet dylika diametrar emellertid
endast tre.

Åtskilliga problem måste lösas i samband med detta sätt för ångans strömning.
Vi hava sålunda först att taga hänsyn till ångläckningen. På grund av att olika tryck
råda å ömse sidor om såväl ledskenor som skövlar läcker ånga förbi dessa. För att
nedbringa denna läckning till minsta möjliga konstrueras trumman med minsta möjliga
diameter i högtrycksområdet, där täckningen naturligtvis vill bliva störst. När ångan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0535.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free