Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångturbiner - Ångturbiner för olika ändamål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGTURBINER FÖR OLIKA ÄNDAMÅL. 491
Ångturbingeneratorn har, i trots av dess relativt låga värmeutnyttjing, vunnit
en oerhört stor användning som kraftcentralmotor vid sidan av vattenturbingeneratorn.
överallt, där vattenkraft ej finnes att tillgå, är ångturbinen den motor, på vilken
kraftcentralerna och därmed även hela landsdelars elektrifiering bygga. I Sverige och andra
med riklig vattenkraftenergi begåvade länder ställer sig frågan visserligen olika. Här
kommer ångkraften med nödvändighet i andra rummet.
Det visar sig emellertid att ångkraftcentralen har en betydande uppgift även vid
sidan av och i samarbete med vattenkraftcentralen. Vid sådana anläggningar, där
vattentillgången är otillräcklig, erbjuder nämligen ångturbincentralen den billigaste
och bästa tillskottsenergien. Den har även värde som reservcentral och
spetsbelast-ningscentral. Vi återkomma till dessa frågor i annat sammanhang.
En mycket stor grupp ångturbiner användas till kraftalstring i samband med
värmeavgivning. Ångturbinen arbetar i sådant fall ej helt eller ej alls med kondensering, utan
i stället med mottryck eller avtappning. I mottrycksturbinen expanderar ångan
vanligen till ett sluttryck, som ligger över atmosfärens, och avgår med detta tryck från
turbinen. Dessa turbiner komma till användning i sådana fall, där avloppsångan har
värde till värmealstring. I cellulosaindustrien, textilindustrien m. fl. erfordras stora
värmemängder till kokning, uppvärmning och torkning. Enär temperaturen vid dessa
värmeprocesser ej är särdeles hög, kan värmet lämnas av ånga med ganska lågt tryck.
I stället för att tillgripa högtrycksånga direkt från pannorna och strypa ned
ångpanne-trycket till det för värmeprocessen erforderliga, låter man ångan först expandera i en
ångturbin (eller ångmaskin) och sedan utnyttjas till ifrågavarande värmebehov.
En dylik kombination av kraft och värme kan lämna ett synnerligen gott
värmeutbyte. I detta fall avgår intet värme till kondensor, utan återfinnes nästan allt värme,
som ej omvandlas till arbete, i avloppsångan för att till största delen utnyttjas för det
avsedda värmebehovet. En hästkraftimme mottryckskraft förbrukar, på grund av att
avloppsångans värmeinnehåll ej belastar turbinen, endast 700—725 ve, exklusive
förluster i panna och rörledningar, eller 900—-950 ve i bränsle räknat. Dessa turbiner
arbeta således ihed 65—70 % värmeverkningsgrad, alltså gynnsammare än varje annan
värmemotor. Bränsleförbrukningen för en mottrycksturbin utgör i runt tal 25—30 %
av en kondenseringsturbins bränsleförbrukning.
Avtappningsturbinen kan betraktas som en kombination av en mottrycksturbin
och en kondenseringsturbin. En del av ångan uttages (härav namnet avtappning)
ur turbinen vid lämpligt ångtryck, motsvarande det, som en mottrycksturbin för
ifrågavarande fall skulle arbeta med, och återstoden expanderar vidare till vakuet
i kondensorn. Mängden ånga, som sålunda »avtappas», bestämmes av värmebehovet
och varierar med detta. Ökas t. ex. detta värmebehov vid konstant belastning, uttages
ökad mängd avtappningsånga. I den mån avtappningsmängden stegras, minskas i
samma grad den ångmängd, som expanderar vidare till vakuet. Härigenom måste den i
ångturbinen utvecklade effekten sjunka, varvantalet sjunker således, och ångturbinens
reglering pådrager ökad ångmängd till turbinen.
Eigur 573 visar en schematisk bild av en avtappningsturbin. 1 utmärker ångturbinens
högtrycksdel, 2 dess lågtrycksdel. Ångan inkommer i högtrycksdelen genom
ångled-ningen a och passerar genom regleringsventilen b, vilkens ställning bestämmes av
cen-trifugalregulatorn c. Sedan ångan genomströmmat högtrycksturbinen 1 avtappas en
del av densamma genom ledningen d till värmebehovet i fråga, under det att återstoden
inströmmar till lågtrycksdelen 2 genom ledningen e och regleringsorganet /. Detta organ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
