- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
489

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångturbiner - Ångans arbete i en ångturbin - Ångturbiner för olika ändamål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅNGTURBINER FÖR OLIKA ÄNDAMÅL.

489

Fig. 572. Kurva (den grova linjen) visande
skovelverkningsgraderna vid en kombinerad aktions- och
reaktionsturbin. Den fina linjen är kurvan från fig. 570.

På grund av förlusternas inflytande ändras emellertid dessa förhållanden. Figur
572 visar sålunda en kurva å skovelverkningsgraderna vid en kombinerad aktions- och
reaktionsturbin med p = 0.5 och
under antagande av normala värden
å strömningsförlusterna. Kurvan
visar att skovelverkningsgraden
uppnår sitt maximum vid något lägre
periferihastighet än den förut
beräknade. I figuren har även med fin
linje inlagts kurvan från figur 570
å skovelverkningsgraderna för en
aktionsturbin. En jämförelse mellan
de båda kurvorna visar, att
reak-tionsturbinen, oaktat dess maximala
verkningsgrad erfordrar en relativt
högre periferihastighet än
aktions-turbinen, likväl ej ur denna
synpunkt är underlägsen sagda turbin
vid lägre periferihastigheter. Dock
tillkomma en del andra faktorer,
såsom ångläckningar m. m., vilka ofta
förskjuta slutresultatet till
aktions-turbinens förmån.

Arbetar reaktionsturbinen,
såsom bl. a. den svenska
»Stab-turbinen, med radiell ångföring,
tillkom

mer centrifugalkraftens inverkan och härigenom justeras de ovan gjorda slutsatserna
i någon mån.

O

ÅNGTURBINER FÖR OLIKA ÄNDAMÅL.

Ångturbinen kan, i likhet med kolvångmaskinen, användas för en hel del olika
ändamål. Man kan först och främst särskilja de tvenne stora huvudområdena:
Ångturbiner för stationära anläggningar och fartygsångturbiner. Till dessa båda
huvudgrupper kan läggas en tredje, nämligen ångturbiner för lokomotivdrift.

Den första av ovannämnda grupper, de stationära anläggningarna, innefattar i sig
en mängd olika användningsområden. På grund av ångturbinens natur att fordra ett
relativt högt varvantal kopplas turbinen numera så gott som uteslutande till hastigt
roterande maskiner, förnämligast elektriska generatorer, men även centrifugalpumpar,
centrifugalkompressorer och fläktar. De elektriska generatorerna äro huvudsakligen
trefasgeneratorer. I Europa är dessas vanligaste periodtal 50 pr sekund. Användes
2-polig generator, erhålles ovannämnda periodtal vid 3 000 varv pr minut. I. Förenta
staterna användes allmänt 60 perioder pr sekund, motsvarande maximalt 3 600 varv
pr minut. Såväl i Förenta staterna som i Europa användas emellertid även andra
periodtal, såsom 25, 15 m. fl., och generatorernas maximala varvantal reduceras härigenom
till 1 500, 900 o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free