Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Kolvångmaskiner, av Gustaf Dahlby - Ångans arbete i en kolvångmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLVÅNGMASKINER. ÅNGANS ARBETE.
401
Fig. 436. Rankiniserat indikatordiagram för trippelmaskin.
Fig. 437. Det ideella diagrammets uppdelning i en
kompoundmaskin.
ske ingenjören. Rankine fann då ut att sammanställa de olika cylindrarnas
indikatordiagram och att reducera abskissorna (d. v. s. volymerna) i dessa till lågtryckscylinderns
volym som enhet. Antages t. ex. en
trippelmaskin med
indikatordiagrammen enligt figurerna 433—435 och
att cylindervolymerna förhålla sig
till varandra som 1 : 2.5 : 6. Rankine
sammanställde då diagrammen på så
sätt, att högtrycksdiagrammets
ab-skissa dividerades med 6 och medel-
6
trycksdiagrammets med . De tre
2.5
diagrammen kunna då sammanställas
och figur 436 visar ett dylikt
sammansatt diagram. Härvid lägges
hög-trycksdiagrammet så långt från
or-dinataxeln (tryckaxeln), som svarar
mot det skadliga rummet i
högtrycks-cylindern, reducerat till samma
längd
skala som högtryckscylinderns slagvolym. Medeltrycks- och lågtrycksdiagrammen
läggas på samma sätt förskjutna från ordinataxeln så mycket, som svarar mot deras
skadliga rum, uttryckta i samma längdskala.
Denna sammanställning av indikatordiagrammen benämnes efter Rankine allmänt
rankinisering.
Omkring det sålunda rankiniserade diagrammet omskrives ofta ett ideellt diagram
(se figur 436). Högsta ångtrycket i detta utgör antingen det högsta trycket i
högtrycks-cylindern eller ångpannetrycket.
Ex-pansionslinjen konstrueras vanligen
efter lagen pv = konst, och dragés
antingen genom slutpunkten på
högtryckscylinderns expansionskurva, om
diagrammet gäller mättad ånga, eller
genom begynnelsepunkten på samma
expansionskurva, om det gäller
överhettad ånga. Den ideella
diagramytan räknas vanligen ut till de båda
koordinataxlarna. Vid
mottrycksma-skiner bör diagrammet dock endast
sträcka sig till mottrycket.
De ytor, vilka i figur 436 äro
streckade, utvisa i viss mening
förluster, och förhållandet mellan den
sammanlagda indikatordiagramytan
och den omskrivna ideella ytan
be
nämnes vanligen fyllighetskoefficient eller fyllighets faktor och betecknas med i/7. Denna
koefficient har liknande betydelse som den för encylindriska maskiner.
Fyllighetsfaktorn har intet teoretiskt berättigande, men är praktisk att använda
26—240720. Uppfinningarnas bok. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
