- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
371

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Skorsten och olika anordningar för konstgjort drag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅNGPANNOR. ANORDNINGAR FÖR KONSTGJORT DRAG.

371

Fig. 391. Samma anläggning som de båda föregående, men med sugfläkt.

Sugfläkten kan anordnas antingen så, att fläkten tager hand om hela
rökgasmängden eller så, att endast en del av denna passerar fläkten, som i så fall arbetar med
högre tryck. Denna uppkomprimerade gasmängd alstrar vid sin utströmning i
gaskanalen genom ejektorverkan det behövliga undertrycket för hela gasmängdens tillströmning
och avlägsnande. Man kan även ersätta den indirekta sugfläkten med ångstrålejektor,
men då erhålles lätt en betydande ångförbrukning och därigenom försämring av
ekonomien. Ångstrålejektor bör därför tillgripas endast som en nödfallsutväg vid
tillfälliga belastningsspetsar.

Sugfläkt är vanligen lättare att installera än tryckfläkt, vilken fordrar en
tillopps-kanal för luften. Å andra sidan förbrukar tryckfläkt mindre arbete än sugfläkt, emedan
luften alltid är kallare än gaserna. Tryckfläkt användes mest vid rostkonstruktioner
för mindervärdigt bränsle. Utvecklingen synes dock gå mot ökad användning av
denna fläkt, eventuellt
i kombination med
sugfläkt. Tryckfläkt
+ sugfläkt uppfyller
nämligen villkoren för
gynnsammaste drift.
Genom tryckfläkten
kan trycket i
eldstaden hållas ungefär
vid atmosfärtryck,
och genom sugfläkten
befordras sedan
gaserna ut i det fria,
utan att någon större
skorsten erfordras.

Konstgjort drag
ombord å fartyg
anordnas enligt någon
av följande linjer:

1. Med sugfläkt.

2. Med tryckfläkt, som uppehåller ett visst luftövertryck i askrummet.

3. Med tryckfläkt, som uppehåller ett visst luftövertryck i hela eldrummet.

Samtliga dessa metoder komma från England och leda sitt ursprung från
ång-panneinstallationer å krigsfartyg. Den första metoden karakteriseras av en fläkt i
rökupptaget och fläkten är i likhet med fallet vid många stationära anläggningar
anordnad så, att den ej alltid behöver användas, utan rökgaserna kunna vid lägre
pannbelastning passera förbi densamma genom en särskild kanal och enbart
utnyttja skorstenens naturliga drag. Den andra metoden, som vanligen benämnes
»Howdens forced draught» efter den firma, som införde densamma, utmärkes av en
tryckfläkt å främre maskinrumsskottet, vilken fläkt inpressar yttre luft genom en
luftförvärmare till askrummet. Den sista metoden användes ombord å krigsfartyg
vid högsta forcering och arbetar så, att hela eldrummet tillslutes lufttätt med luckor
och nödig mängd luft inpressas i detta rum, som då kommer att stå under ett visst
övertryck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free