- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
331

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Olika eldstäder och eldningsapparater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅNGPANNOR. OLIKA ELDSTÄDER OCH ELDNINGSAPPARATER.

331

Fig. 314. Anordning vid kolpulvereldning.

blevo särskilt kännbara vid varierande belastning i följd av de temperaturändringar,
vilka åtfölja varje belastningsändring.

Ovannämnda svårigheter framträdde olika vid olika ångpannetyper. De visade sig
mest utpräglade vid pannor med undereldning och just på den grund att vid dessa
pannor en murad
eldstad användes.
Resultaten blevo däremot
gynnsammare vid t. ex.
eld-rörpannor med invändig
eldstad, vid vilka inmur
-ningen är mycket
obetydlig. På grund av att
ångpannetekniken mer
och mer övergick till
undereldning kom
därför kolpulvereldningen
i ett ogynnsamt läge.

Ehuru man således allmänt övergav kolpulvereldning för ångpannedrift, fortsatte
man att för ugnsdrift använda densamma. Denna utveckling är ock naturlig, på grund
av att ovannämnda temperaturväxlingar i eldstaden ej förefinnas i den konstant eldade
ugnen. Härtill bidrager säkerligen att själva tillredningen av kolpulvret måste vara
mindre störande inom ovannämnda olika industrier än inom en ångcentral med dess
vanligen mycket begränsade utrymme.

Kolpulvret måste vara synnerligen finmalet och av ringa fuktighetshalt för att
kunna användas till ångpannebränsle. Tillverkningen sker genom krossning,
torkning och finmalning. Krossningen sker i vanlig kolkross. Torkningen utföres vanligen

Fig. 315. Schematisk bild av kolpulveranläggning.

i trumma, som upphettas antingen enbart ’utifrån eller både utifrån och från ett
centralrör inuti trumman. Upphettningsvärmet erhålles av förbränningsgaserna från
en koleldstad. Kolpulvret får ej upphettas över 120°, emedan avgasning börjar inträda
vid högre temperatur. Fuktighetshalten måste i allmänhet nedbringas under 1 %.

Målningen till fint stoft sker efter torkningen och enligt olika metoder, vilka vi här
måste förbigå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free