Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Ångpannans olika delar och deras uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
ÅNGTEKNIKEN.
Fig. 273. Kurvan 1 anger vattenmängd till pannan,
kurvan 2 från densamma.
mer i hög grad den avdunstade ångmängden. På grund av vad vi förut framhållit,
inverka dock härvidlag även i hög grad värmestrålningens intensitet,
förbränningsgasernas temperatur och strömningshastighet samt eldytans form.
Värmeöverföringen till en ångpannas eldyta är synnerligen ojämn. Den är
ojämförligt starkast till den eldyta, som är belägen mitt över rosten, och avtager sedan hastigt
samt är i regel ganska svag i slutet av rökgasernas väg genom pannan. Den pr m2
eldyta och timme överförda värmemängden kan variera mellan mer än 100 000 Cal. och
några få tusen Cal. Medelvärdet för hela eldytan måste även därför variera högst
betydligt och ångpannetekniken strävar att höja denüa medelavdunstning och därigenom
minska ångpannans storlek, pris och platsbehov. Under tidigare utvecklingsskeden
ansågs en avdunstad ångmängd av 10—15 kg pr m2 eldyta och timme fullt
tillfredsställande. I moderna pannkonstruktioner uppnås numera 30—40 kg och därutöver.
Säkerligen kommer framtiden
med en del överraskningar även
på detta område.
Vad som mycket bidrog till
den förr vanliga låga
avdunstnin-gen pr m2 eldyta var den vikt
man lade på erhållande av
möjligast torr ånga. Om nämligen
avdunstningen blir mycket livlig
riskeras lätt att en del vatten
medryckes och medföljer den
bildade ångan. Ångan blir då
fuktig. Numera är emellertid nästan
varje ångpanna försedd med
över-hettare, i vilken den eventuella
fuktigheten avdunstas, varför
ovannämnda olägenhet reduceras
till en ökning i dimensioneringen
av överhettarens värmeyta.
Varje ångpanna (i inskränkt
bemärkelse) innehåller tvenne
rum, vattenrummet och ångrummet. Vattenrummet upptager i sig det värme, som
transporteras genom eldytan, och avlämnar den mot värmemängden svarande mängden
ånga. Ångan uppsamlas i ångrummet och utströmmar till överhettaren, om sådan
finnes, eller i annat fall direkt till förbrukningsplatsen.
Vattenrummets storlek i förhållande till ångpannans eldyta kan ur en viss
synpunkt sägas utgöra ett karakteristikum på pannan. Man särskiljer i detta avseende
ångpannor med relativt stort vattenrum och sådana med relativt litet vattenrum.
Vattenrummets betydelse ligger däruti, att det utgör ett värmemagasin, som verkar
utjämnande mellan från fyr och förbränningsgaser tillfört värme och från pannan
uttaget värme. Figur 273 visar t. ex. tvenne kurvor, nämligen nr 1, som anger
värmemängden till pannan, och nr 2, som anger motsvarande värmemängd från pannan. Båda
kurvorna gälla för samma tidsenhet som abskissa. För det i exemplet gällande fallet
följas dessa kurvor ej åt. Vore detta fallet skulle ångpannan arbeta i fullständigt
fort-farighetstillstånd och ångtrycket i pannan vara fullt konstant. Vattenrummet skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
