Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Ångmaskinens införande på andra områden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGMASKINTEKNIKENS UTVECKLING. ÅNGSPRUTAN.
243
Fig. 179—181. Biåsmaskin från 1850-talet.
den dubbelverkande ångmaskinen visat sig driftsäker, övergick man helt naturligt
till denna.
Man skulle tro att ångmaskinen lika lätt skulle kunna kopplas till en luftkompressor
som till en kolvpump och att några större konstruktionsändringar i ångmaskinen ej
skulle behöva företagas genom införandet av denna nya kombination. Så var dock ej
fallet. Luftkompression visade sig på grund av det variabla motståndet nödvändiggöra
alldeles särskilda konstruktioner. I början av slaget var kolvtrycket i ångcylindern
högst, under det att
samtidigt motståndet i
kompressorcylindern var lägst. Vid
slagets slut var förhållandet
omvänt. Det visade sig
därför svårt att utan stötar
arbeta med expansion i den
encylindriska ångmaskinen. Med
tillhjälp av Woolfs ångmaskin
underlättades problemets
lösning, men ett stort framsteg
togs först genom att inkoppla
ett tungt svänghjul, som
utjämnade den bristande
överensstämmelsen mellan
trycken i ångmaskinen och
luftkompressorn. Man övergick
senare till den direkta
maskintypen, balansen försvann
sålunda, men svänghjulet
måste i utjämningssyfte
bibehållas. Figurerna 179—181 visa
en av Brialmont vid
Cocke-rillverken i Seraing på
1850-talet konstruerad dylik
direkt-verkande biåsmaskin, vilken
på sin tid ansågs som ett
mönster i sitt slag och allt
fortfarande är i drift.
Samtliga biåsmaskiner arbetade före år 1850 med endast långsam hastighet.
Sålunda var slagantalet för ovannämnda Cockerills biåsmaskin 12—13 pr minut. Orsaken
till denna långsamma gång låg i svårigheten att konstruera kompressorcylinderns
tunga ventiler för hastig rörelse. Genom att ersätta de självöppnande och självstängande
ventilerna med från vevaxeln tvångsdrivna öppnings- och stängningsorgan lyckades
man dock väsentligt höja slagantalet.
Man övergick även till att konstruera liggande biåsmaskiner och denna typ
omfattades så småningom med allt större sympati av konstruktörerna. Den liggande
anordningen gav större översiktlighet och minskade möjligheter till vibrationer.
Ängsprutan uppfanns av John Ericsson 1828. Denne befann sig vid den tiden i
London och hans tankar fästes på eldsläckningsproblemet genom de särskilt stora
elds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
