Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Principen för värmemotorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
BRÄNSLEN
processen omslutna ytan bliva större än noll. Sättet att med hjälp av en cirkelprocess
förvandla värme till arbete är sålunda möjligt blott om vissa betingelser med avseende
på temperaturen äro uppfyllda. Detta hade ju även redan Carnot upptäckt såsom en
direkt erfarenhet av utomordentligt stor betydelse. Men det vållade rätt mycket
huvudbry innan man på ovannämnda sätt funnit att Carnots och Mayers satser kompletterade
varandra och båda voro nödvändiga. Carnot har även uttänkt en speciell cirkelprocess
med vars hjälp dessa förhållanden kunna ingående studeras.
Innan vi ingå på denna cirkelprocess vilja vi sammanfatta det föregående. Det
finnes möjligheter, hava vi funnit, att utan hjälp av en cirkelprocess omvandla värme i
arbete. Men vår tillgång på arbetande kropp måste därvid vara mycket stor och den
maskin vi härför behöva måste hava obegränsat stora dimensioner. Att på dylikt sätt
alstra arbete är följaktligen av praktiska skäl omöjligt. Vi måste använda oss av
periodiskt arbetande maskiner och begränsade kvantiteter av den arbetande kroppen. Sättet
härför hava vi funnit i cirkelprocessen. Genomförd i en maskin har den den egenskapen,
att den arbetande kroppen, efter en serie
förändringar i tryck, volym och temperatur,
återkommer till sitt begynnelsetillstånd, trots att en
del värme omsatts i arbete. Härigenom blir det
möjligt att även maskinens mekanism arbetar
periodiskt, på sådant sätt att dess delar ständigt
återupprepa samma rörelser.
Den cirkelprocess som av Carnot
uttänkts för att studera hithörande frågor är
sådan att värme tillföres endast vid en
bestämd, konstant temperatur ävensom att värme
bortföres endast vid en bestämd, konstant
temperatur, vilken dock är lägre än den, vid
vilken värme tillföres. För att detta skall
vara möjligt måste dessa två förlopp vid
konstanta, men skilda temperaturer, förbindas med förlopp, vid vilka värme varken
tillföres eller bortföres. Vid sådana förlopp ändrades, som vi förut erfarit, temperaturen,
och förloppen vid skilda temperaturer kunna sålunda, utom att värme till- eller
bortföres, genom förmedling av ett dylikt förlopp förbindas med varandra. Det diagram
som Carnots cirkelprocess giver oss kan sålunda beskrivas på följande sätt, fig. 78. Vi
hava i en cylinder en gasmassa instängd av en kolv. Dess tryck och volym representeras
av punkten A i diagrammet. Vi tillföra nu en värmemängd, under det att kolven rör sig
ut ur cylindern, och därvid tillse vi att temperaturen hela tiden förbli roförändrad. Vi
uppnå på sådant sätt punkten B i diagrammet och ett mot denna svarande kolvläge.
Ett visst arbete har därvid avgivits motsvarande ytan under linjen AB. När vi uppnått
punkten B upphöra vi med värmetillförseln. Det oaktat låter vi kolven fortfarande röra
sig ut ur cylindern, varvid, utan att värme till- eller bortföres, vi uppnå punkten C under
arbetsavgivning, motsvarande ytan under linjen BC. Härvid sjunker temperaturen och
vi antaga, att i punkten C temperaturen sjunkit till den, vid vilken vi vilja bortföra
värmet. Från detta kolvläge skjuta vi åter in kolven i cylindern, varvid vi måste
tillföra (uppoffra) arbete. Vi bortföra även därvid värme så att temperaturen förblir
oförändrad, lika med den temperatur, som vi uppnått i punkten C, och uppnå på detta sätt
■en punkt D. Denna välja vi så att om kolven ytterligare skjutes in i cylindern under
Fig. 78. Carnots cirkelprocess.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
