Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Kraft- och bränslefrågan i övriga skandinaviska länder - Internationellt samarbete - De naturliga bränslenas bildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 BRÄNSLEN.
siella frågor samt lagfrågor. Så som härav synes var konferensens arbetsområde
utomordentligt vittomfattande.
Det resultat som uppnåddes vid denna stora konferens kan synas ganska ringa.
Detsamma gick huvudsakligen ut på bildandet av en permanent institution samt en
uttalad önskan att alla nationer med det snaraste måtte antaga decimalmåttsystemet.
Man måste emellertid betänka att denna konferens blott utgör ett första steg och att
sedan det till och vid konferensen presterade arbetet hunnit tillgodogöras, bearbetas och
ordnas, det ej är möjligt överblicka de uppslag och möjligheter densamma kan hava
givit i och för ett mera målmedvetet internationellt samarbete på detta stora
världs-viktiga område. Redan den omständigheten, att av de många konferenser som hållits
efter kriget denna världskraftkonferens var »den första som riktade blicken helt mot
framtiden», torde kunna innebära ett löfte. Välståndet i världen beror av en lugn ekonomisk
utveckling och ett fredligt tillvaratagande av naturtillgångarna samt dessas bearbetande
till nyttigheter. En dylik materiell förkovran i världen är för sin snabba utveckling
beroende av en nära samverkan mellan ingenjörer, vetenskapsmän och ekonomer i och
för utbyte av vetande, för undvikande av dubbelarbete samt för samverkan i
forskningsarbetet. En dylik samverkan kräver förståelse mellan nationerna och mellan de olika
nationernas individer, men detsamma skapar samtidigt en dylik förståelse och bidrager
därför på det kraftigaste till den andliga kulturens förkovran, varav världen för närvarande
är i större behov än något annat. Så sammanväves så småningom energiproblemet med
övriga tekniska problem samt med sociala, diplomatiska och allmänt kulturella problem.
Ingenjörerna äro vana att giva garanti för resultatet av sina arbeten. Dessa garantier
bliva ständigt allt mer vittomfattande och omspinna stora arbetskomplex. Må vi med
den store ingenjören Alfred Nobel hoppas att de genom sitt internationella samarbete
och sin i samhällena allt mera ingripande verksamhet till sist må bliva i stånd att
garantera människorna välstånd och fred.
DE NATURLIGA BRÄNSLENAS BILDNING.
I det föregående hava vi erfarit huru genom solens inverkan och då betingelserna
därför i övrigt förefinnas, levande materia kan uppbyggas. Framför allt är det
landväxterna som på detta sätt producera levande materia och upplagra densamma i sina
vävnader, huvudsakligen i veden. Men även i vattnet finnes en dylik uppbyggnad av
levande materia, varvid de små vattenorganismerna, djur och växter, producera de
största mängderna organisk substans, därvid upplagringen sker i dessas fett- och
äggviteämnen.
Det är klorofyllet (det färgämne som giver bladen deras gröna färg) som äger
förmågan att sönderdela luftens kolsyra och därvid tillföra växten den för dess
uppbyggande erforderliga kolmängden. Denna process sker under förbrukning av värme, sålunda
under solstrålningens inflytande. Professor Ch. Roszak har beräknat att på omkring
45:te breddgraden produceras på en m2 skog 0.35 kg bränsle pr år med ett
medelbränsle-värde av 4 000 v.e./kg, vilket sålunda motsvarar en produktion, eller rättare
upplagring av 1 400 v.e. pr m2 och år. Beräknas bestrålningstiden till halva tiden under ett
år, upptagas pr m2 och minut, av bestrålningstiden 0.00532 v.e. Emellertid är
bestrålningen 11.25 v.e. pr m2 och minut, varför sålunda växtprocedurens verkningsgrad
uppgår till 0.047 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
