Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Bränsleproduktion av ved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA. VEDPRODUKTIONEN.
109
»Det är också så, att vår skogsmark under förutsättning av rationell skötsel kan
producera betydligt mera, än vad nu är fallet i de ofta söndertrasade och vanskötta
bestånd, som uppkommit efter äldre avverkningar. Genom felaktig
beståndsbehand-ling har markbeklädnad och markbeskaffenhet mångenstädes omvandlats i för
skogs-växten synnerligen oförmånlig riktning. Det är nu skogsvårdarnas uppgift att söka
rätta tidigare missgrepp samt att sörja för att de goda förutsättningarna för
skogsproduktion på bästa sätt utnyttjas. Vid avverkningarna är det skogsägarens sak att se till,
att ny skog kommer i den borttagna skogens ställe, att så, där han skördat.»
»En av de allra främsta orsakerna till att vi med största tillförsikt kunna se det
svenska skogsbrukets framtid an, är trämasseindustriens uppblomstring, som
möjliggjort tillvaratagandet av de klenare dimensionerna, små virket, i en hittills oanad
utsträckning.»
I detta sammanhang torde även kunna påpekas ingenjör Sven Lübecks paroll:
produktion av virke inom olika delar av landet med hänsyn till användningen på
platsen, markens beskaffenhet, omloppstid m. m. T. ex. kring Stockholm björk till ved,
kring tändsticksfabrikerna asp o. s. v. Även i detta avseende torde åtskilligt vara att göra.
I det förut omnämnda föredraget anför prof. Tor Jonson, att då den stora
överavverkningen måste giva anledning till mycket allvarliga betraktelser och det svenska
skogsbruket i närvarande stund går mot en mycket kritisk period, är behovet av ett
väl genomtänkt och hela landet omfattande skogspolitiskt program av nöden påkallat,
och han angiver även vissa huvudlinjer för ett sådant. Därefter anföres: »Ifrån att vi
under snart en mansålder genom exploatering av samlade urskogsförråd varit uppe på
höjden av inkomster från våra skogar, hava vi att inom icke allt för lång tid emotse en
rörelse nedåt mot botten av en vågdal, vars djup vi måste göra allt för att minska,
men vilken vi dock ej kunna undgå. Det kan vara bistert nog att skåda ned mot
djupet, men även färden utför är ej utan alla ljuspunkter. Sedan botten en gång är
nådd, måste det nämligen åter bära uppåt, endast man kan hålla sig flytande under
tiden, och som framtidsmål hägrar den lugna och stabila vattenytan, som i skogsbruket
representeras av ett sådant tillstånd, att tillväxt och avverkning varaktigt kompensera
varandra.» Prof. Jonson beräknar även de svenska skogarnas avkastningsförmåga, då
detta jämviktsläge uppnåtts, till:
Zon I (fig. 48).........................7.9 mill. har ä 1.25 m3 9.87 mill. m3 pr år
» II...........................6.4 » » > 1.50 » 9.60 > » > »
» III...........................3.6 > » > 3.00 » 10.80 > > » »
» IV..........................6.05 » » > 2.75 » 16.63 > » >
Summa 46.90 mill. m3 pr år
Men det dröjer ett par mansåldrar innan denna virkestillgång blir tillgänglig för
avverkning.
Betrakta vi ånyo siffran för den årliga avverkningen, finna vi att virkeskvantiteten
motsvarar i bränslevärde nära dubbla den till vårt land importerade stenkolsmängden
eller i runt tal 10 mill. ton stenkol. Vi hava sålunda i veden ett bränsle, som redan
produceras i större kvantitet än vårt behov av importerat bränsle. Och denna produktion
sker därtill vintertiden då lantbefolkningen har god tid för detta arbete.
Då emellertid redan en minskning i avverkningen, för att ekonomisera med
skogs-tillgången, vållar svårigheter, är det uppenbarligen ännu orimligare att bränna upp detta
virke, då det med vida bättre ekonomiskt utbyte kan bearbetas till och säljas som sågat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
