Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Behovet av värmekraft såsom komplettering till vattenkraften - Det framtida behovet av andra bränslen än stenkol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA, FRAMTIDA BRÄNSLEBEHOV. 7P
Fig. 35. Belastningsdiagram för ett vinter- och ett sommardygn vid ett
kommunalt elektricitetsverk.
belastningen stiger på grund av att dels belysning tändes, dels industrierna gå i gång.
Omkring kl. 8.30 uppnås ett utpräglat maximum, på vintern beroende av
belysningsbe-hovet. Därpå sjunker åter belastningen. På sommaren åter förblir belastningen
tämligen oförändrad hela förmiddagen. Nedgången mellan kl. 9 och 10 beror på
industriernas frukostpaus. Mellan 12 och 1 inträffar ett minimum i följd av industriernas
middagsrast. Därefter stiger kurvan åter, på vintern till en betydande höjd med ett
dags-maximum omkring kl. 5, på sommaren till ungefär samma värde som på f. m. Den höga
spetsens på vintern maximum kl. 5 beror på att då ännu industrierna äro i gång,
kontoren kräva belysning och även hemmen kräva belysning från omkring kl. 3 e. m. då
den starkaste stegringen inträder. Efter kl. 5 stängas
kontoren och industrierna stoppa successive. Så småningom
sjunker belastningen för att omkring kl. 3 på natten nå
dygnets lägsta punkt. Det är ju rätt tydligt, att det ej kan
löna sig att utbygga en vattenkrafttillgång för den höga
spetsen över den prickstreckade linjen, ty detta kraftbehov
förefinnes blott c:a 6 tim. under dygnet den mörkaste
dagen av året och minskar därefter för att vara helt
försvunnet ungefär halva
året. Sannolikt torde
be-lastningsspetsarna över
den heldragna linjen
komma atr tillgodoses
med värmekraft och
blott den därunder
liggande grundbelastningen tagas med
vattenkraft. En ingående
ekonomisk kalkyl kan giva
vid handen, på vilken höjd linjen bör läggas. Det är därför vid kraftanläggningar ej blott
nödvändigt täcka vattenbristen från en värmemotoranläggning, utan även ekonomiskt
påkallat att använda denna värmekraftstation för upptagandet av spetsbelastningar.
Det framtida behovet av andra bränslen än stenkol.
Vi hava sålunda nu kommit så långt, att vi funnit, huru stor del av landets
sten-kolsimport som tekniskt sett kan ersättas med vattenkraft, men att såsom
komplettering till denna det oaktat fordras en del värmekraft, ävensom att det tekniska
resultatet är ouppnåeligt av ekonomiska skäl. Innan vi sammanfatta våra resultat, skola
vi emellertid även tillse, vilket ökat importbehov som omkring 1958 kan föreligga för
övriga bränslen.
Om man ur importsiffrorna för råolja, lysolja och bensin söker få fram någon
sannolik siffra för ökningen i behovet, visar sig detta vara mycket svårt, på grund av
kurvans stora svängningar. Fig. 36 visar summakurvan för råoljor, lysolja, bensin och
smörjoljor. Smörjoljekurvan visar en ökning, som synes vål överensstämma med 4 %
på 1911 års värde. Då industri och järnvägar öka med denna siffra, är det ju även ganska
klart, att smörjoljeimporten skall göra detta. Den i fig. 36 inlagda medellinjen ökar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
