- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
16

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Världens energitillgångar - Vindenergien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

BRÄNSLEN.

dragning mot polerna. Huvudriktningen inom det norra tempererade halvklotet blir
sydväst och västsydväst, inom det södra nordväst och västnordväst. Dessa vindar
äro emellertid både till riktning och styrka mycket växlande.

De stora kontinenterna utöva genom sina med årstiden växlande
temperaturförhållanden ett väsentligt inflytande på passaderna. Detta är orsaken till att några
pas-sadvindar ej förefinnas i norra Indiska havet, utan där och över närgränsande hav
uppstå på grund av den asiatiska kontinentens inverkan årstidsvindar eller s. k. monsuner.
I detta hav blåser vintertiden en nordostmonsun, sålunda med samma vindriktning
som nordostpassadeil och framkallad av samma orsaker som denna. Under sommaren
åter, då sydostpassaden över södra Indiska havet, liksom i de andra haven, överskrider
ekvatorn, övergår densamma i norra Indiska havet till syd- och sydvästmonsun.

Nordostmonsunen börjar över Arabiska havet mot slutet av oktober och blåser
mycket stadigt. I november och december blåser den starkast med sitt maximum i
havets västra del. I januari och februari blir den svagare och upphör i mars och april att
blåsa regelbundet, ändrar riktning och kommer från mellan väst och norr samt avbrytes
av vindstilla. Norra delen av Indien har ingen egentlig nordostmonsun, men den är
fullt utvecklad över Västra indiska halvön och Bengaliska viken. Den börjar i vikens
nordvästra hörn i oktober, medan ännu västliga vindar blåsa söder om Ceylon, rycker
därifrån såsom nordlig vind söder ut samt når ekvatorn i slutet av december. Den
upphör vid Bengalens kust mot slutet av januari. I södra Kina och Kochinkina börjar
nordostmonsunen i november, sträcker sig över sydöstra Asiens öar och övergår söder om
ekvatorn till nordvästmonsun, blåsande över Nya Guinea och havet söder om
Sunda-öarna ända till norra Australien.

Sydvästmonsunen, vilken är betydligt starkare än nordostmonsunen, börjar i mars
vid Afrikas ostkust och når mot månadens slut Arabien. I april uppträder den längs
Persiens sydkust. Främre Indiens västkust når den först i slutet av april och början av
maj, Bombay först mot mitten av juni. Samtidigt uppträder emellertid
sydvästmonsunen i det inre av halvön och på Bengaliska viken, varest den antager sydlig riktning,
börjande i vikens norra del och utbredande sig mot söder. På Indiska havet har
sydvästmonsunen västsydvästlig och sydsydvästlig riktning. Den slutar på öppna havet i
september och över Indien i slutet av september eller fram i oktober.

Över södra Indiska havet mellan ekvatorn och 8 till 10° s. b. blåser från mitten av
april till slutet av september sydostmonsunen, vilken är en fortsättning av
sydvästpassa-den med en riktning öster och ostsydost. I oktober efterträdes den i havets östra del
av nordvästmonsunen med riktning mellan nordväst och sydväst, under det att
densamma i havets övriga delar är mera ostadig.

Även i andra trakter av jorden förekomma monsuner ehuru ej av så stor utbredning
eller så utpräglat motsatt riktning.

På Brasiliens kust blåser från mars till september en monsun med vindriktning
söder och öster och under den återstående delen med riktning norr och öster.

Utanför Afrikas västkust mellan 13° n. b. och ekvatorn ersättes nordostpassaden
under sommaren och hösten av en sydvästmonsun.

Analoga förhållanden visa sig vid Australien, särskilt på dess nordkust, vid kusterna
av Chile och Centralamerika, Asiens kust mot Ishavet m. fl. ställen.

På sina ställen förekomma mera begränsade luftströmmar, s. k. lokala vindar.
Dylika äro »nordföhn» och »sydföhn» på Alpernas norra och södra sluttningar, »bora» över
norra delen av Adriatiska havet med riktning nordost, »mistralen» över Lyongolfen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free