- Project Runeberg -  Universum. Det oändligt stora och det oändligt lilla /
617

(1914) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världarnas uppkomst - Bebodda världar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

617

verkan, utan fjättras vid dessa och därpå betyda en kortare eller
långvarigare familjtillväxt. Så snart de planetariska kropparna
avkylts så mycket, att livet, sådant vi känna det, kan fatta fast
fot på deras yta, inställer det sig också och utvecklar sig genom
och ur sig självt till allt högre former, till dess att slutligen icke
blott vegeterande, utan viljande och tänkande levande väsen
befolka de ifrågavarande kropparnas biosfär.

Bebodda världar. - Betraktas planeterna såsom
himmelskroppar, liknande vår jord, och stjärnorna som solar, var och en
måhända med sina planeter, ligger den tanken nära, att även andra
planeter än vår jord kunna bebos av förnuftiga varelser. Många
människor anse den astronomiska forskningens ändamål vara att
skaffa bevis för tillvaron av liv på andra världskroppar.
Förhoppningen att härom erhålla visshet är emellertid så helt och hållet
fåfäng, att astronomerna icke befatta sig med den. Den nyare
vetenskapen sysselsätter sig icke med funderingar över frågor,
som den icke kan besvara, och astronomerna måste förklara, att
de icke veta mera än andra angående livet på andra planeter
och att de icke känna något, som kunde tillåta dem uttala en
bestämd åsikt härom. Som frågan emellertid aldrig upphör att
sysselsätta mångas tankar, torde det dock icke vara alldeles ur
vägen att visa, i vad mån den låter förena sig med vetenskapens
allmänna krav och resultat.

Kring solen kretsa, som vi veta, åtta stora planeter, bland
vilka vi bebo en. Våra teleskop visa oss andra solar i sådan
mängd, att de gäcka varje försök att räkna dem. Våra
teleskop förmå emellertid icke att på de oerhörda avstånden till
vissa solar upptäcka några planeter, och fördenskull måste
vi nöja oss med kosmologiska överväganden, som säga oss, att
om hela universum förtätat och ännu förtätar sig av töckenartade massor till fasta kroppar, kan samma orsak, som omgav
vår sol med planeter, göra detsamma hos andra solar. Men att
dessa planeter, om de finnas, också kunna bebos, därom ha vi
ingen antydan. Månen, som är oss närmast av alla
himmelskroppar, har varken luft av märkbar täthet eller vatten och saknar
följaktligen organiskt liv. Planeterna äro alltför avlägsna för att
tillåta oss ett säkert omdöme om deras yttre beskaffenhet, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:04:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/univers/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free