Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vårt solsystem - Kromosfär och protuberanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
536
stämma, men i alla händelser ungefär lika stor som fullmånens;
likaså avtager koronaytans ljus naturligtvis hastigt med
avståndet från solranden.
Liksom koronan tillhöra även protuberanserna solen (fig. 289)
och ha befunnits bestå av en ofantlig massa glödande gaser.
Protuberanserna äro sålunda icke en av solen bestrålad substans, utan
självständiga företeelser av molnliknande natur och kunna med
lämpliga därtill inrättade instrument, s. k. spektroskop, studeras
på solen när som helst, även utom de tillfällen då solförmörkelse
inträffar. Protuberanserna utgå från ett över fotosfären vilande
lättare rosenfärgat lager, som på grund av sin färg betecknas
såsom kromosfär. Detta lager har en mäktighet av omkring 9,000
km. och består liksom protuberanserna av massor av lätta gaser,
huvudsakligen glödande väte. Till följd av sin ytterst obetydliga
täthet och sin i jämförelse med den egentliga solkroppens
utomordentligt stora hetta betydligt lägre temperatur, som i alla
händelser likväl är tillräckligt hög till att låta den själv utsända ljus,
är kromosfären under vanliga förhållanden icke synlig. I denna
kromosfär förekomma ännu starkare rörelser hos de i densamma
glödande delarna än i fotosfärens ytligaste lager. Ur
kromosfären utslungas sålunda väldiga lågor av de lätta i densamma
glödande gaserna med en våldsamhet, som vida övergår de häftigaste
jordiska cyklonerna. Dessa gaseruptioner nå ofta alldeles oerhörda
höjder. På en kvarts timme har man sett dem med den
fabelaktiga hastigheten av 550 km. i sekunden nå en höjd av 500,000 km.
över solkanten, d. v. s. ungefär fjärdedelen av solens diameter
eller 40 gånger mer än avståndet från pol till pol på vår planet.
Den uppdrift, som dylika gaseruptioner angiva, motsvarar inemot
100 millioner och flera atmosfärer. Sin största utveckling nå
dessa protuberanser vid solekvatorn och avtaga mot polerna,
där solens yta tydligen också är mindre upprörd, såväl till
storlek som till styrka.
Då protuberanserna kunna nå den oerhörda höjden av 500,000
km. från solranden, sträcker sig den över kromosfären vilande
solkoronan till minst 800,000 km. Liksom pr otuber ans er nas
spektrum visar förnämligast glödande väte, men därjämte även
det på jorden i ringa mängd funna elementet helium, märkes i
koronans spektrum framför allt en grön linje, som måste härröra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
