Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vulkanerna - Jordbävningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
476
igenkänna den oktaedriska grundformen. - Särdeles talrika äro
de explosionstrattar, som sedermera fyllts med vatten och bildat
kratersjöar, s. k. maare, i de vulkaniska områdena, såsom i
Eifel i Elsass.
Man har försökt sätta vulkanutbrotten i förbindelse med
periodiskt återkommande, astronomiska konstellationer och ordna
även jordens vulkaniska perioder i en lagbunden serie. Det är
ingalunda uteslutet, att ett barometriskt minimum förslår till
att giva de högspända ångorna i en vulkans skorsten den sista
impulsen till en ny eruption. Men i en enskild vulkans eller
vulkangrupps uppträdande märkes ingen lagbundenhet. De
egentliga vulkanutbrotten torde däremot endast vara
slutresultatet av långt förut pågående rörelser i jordens inre. Liksom
blott en del av det vatten, som finnes i jordskorpan och som
cirkulerar överallt, träder i dagen såsom framsipprande källa
eller geysir, så når också blott en del av de vulkaniska
magma-massorna jordskorpans yta. Jordkärnans gaser öka luftens
vattengas och kolsyremängd och på samma gång även
vattenmängden i hav och sjöar. De uppstigande kloriderna återfinnas
i havssaltet, och de vulkaniska stenarterna infoga sig i de övriga
lagrade bergarterna.
Jordbävningar. - De flesta vulkanutbrott föregås ofta av
jordbävningar, vilka äro av lokal natur och vanligen upphöra med
vulkanens utbrott. Dessa jordbävningar kunna emellertid vara
i hög grad förstörande genom sin våldsamhet och ha fördenskull
också av ålder väckt lika mycken förskräckelse som fängslat
uppmärksamheten och framkallat försök att tyda dem. Till
följd av dylika jordbävningar uppstå nämligen stora klyftor i
marken, hus störta samman och begrava under sina ruiner
människor, djur och egendom. Till de svåraste
jordbävningskatastroferna hörde de, som år 1682 svårt hemsökte Lima och
den 28 okt. 1746 nästan alldeles förstörde staden, varvid av
53,000 invånare blott några få förblevo vid liv. Den l nov.
1755 förstördes Lissabon av en jordbävning, som begravde
30,000 människor under ruinerna. Den 5 februari 1783
förstördes Messina, och en ändå svårare förödelse övergick staden
genom jordbävningen av d. 28 dec. 1908, vilken alldeles förstörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
