Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växter, fåglar och insekter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
402
dunkla gestalter skymta fram. Det är ugg*efjärilarnas
(Ma-mestra) midnattsskara, som då läskar sig hos den nickande
glimmen. Men då den grå dagningen infaller, inrullar sig sakta
den ena stjärnfliken efter den andra, och då morgonsolen kastar
sina första strålar över ängen, bli blommorna åter skrynkliga
och skrumpna.
Ett faktum är också, att fjärilsbesöket stegrar de redan
befintliga anordningarna, vilket de med sporre försedda
violblommorna bevisa. Allteftersom de besökas av humlor,
ullsvävflu-gor (Bombylius) eller fjärilar, förändras längden hos denna sporre.
Alpstyvmorsblomman (Viola calcarata), som låter befrukta sig av
fjärilssläktena Vanessa, Erebia, Argynnis och andra dagfjärilar,
döljer sålunda sin honung i en nära 2l/z cm. lång sporre, medan
den vanliga violen, som mestadels besökes av bin, måste räkna
med en kortare sugsnabel, och den likaledes alpina Viola biflora,
som företrädesvis har att göra med flugor (Syrphidce), har en så
kort sporre, att en 2-3 mm. lång sugsnabel kan dricka ur den.
I hög grad anmärkningsvärt är det inflytande, insekterna
utöva på alpblommornas fortplantningsförhållanden.
Högalpernas ängar, där till och med skogen måste vika för storm och
köld, förvandlas i juni till ett verkligt hav av blommor, som
prunka i de livligast mättade färger, djupblått, violett, men
företrädesvis rött i alla skiftningar, från finaste rosenrött till
mörkviolett purpur. Fast insekternas värld ingalunda är talrik på
de ogästvänliga alpängarna, svinga sig likväl humlor, flugor och
fjärilar upp till de otillgängligaste fjällkammarna, och deras
hjälp behöva också alpblommorna. Den korta tid, som är dem
förunnad leva, måste användas på bästa sätt, och endast i det
klara, varma solskenet flyga insekterna, medan blåst och regn
genast tvinga dem att darrande och frysande gömma sig. Den
korta tid, som väderleken sålunda tillåter blommorna utveckla
sig, gör att de, för att locka insekterna, ikläda sig de mest lysande
färger och utsända sina dofter, så starkt de förmå. Men härvid
inträffar också ett annat egendomligt förhållande. Tyska och
franska naturforskare ha på försök flyttat vanliga ängsblommor
upp bland högalperna, och härvid visade sig, att även dessa
slättbygdens barn ombildade sig till alpbor och allesammans skaffade
sig skyddsmedel, såsom tjockare hud och hårväxt, antogo en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
