- Project Runeberg -  Ur mina memoarer och annat /
46

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

staden av Liljefors’ bekanta modell, den så kallade
Värdshusarn, en gammal skinnstrumpa av hög valör.
Naturligtvis talade vi om jakt, framför allt rävjakt,
under färden, och värdshusarn gav mig några
rävhistorier till livs, där rävens list kom till sin fulla rätt.

— Ja, slutade värdshusarn, d’ä inte underlit, att di
kallar honom räv, för nog ä han rävakti, alltid!

Hos Liljefors gjorde jag bekantskap med Olof
Sager-Nelson, vilken sedermera blev kines i mitt mer
än enkla studentrum i Uppsala under ett par veckor
och deltog i studentlivet med en intensitet som icke
lämnade något övrigt att önska. Jag tog honom med
en gång som gäst på en landskapsfest i Ostgöta nation
samt presenterade honom för vår inspektor, Fritiof
Holmgren, hos vilken Olle ögonblickligen anhöll om
tillåtelse att få måla nere i likkällaren under Asis.
Han visste intet så vackert som likfärg, sade han.
Farbror Fritiof uttryckte sin förvåning och nästan
misshag med så makaber smak hos en så ung man, men
Olle höll i sig och fick verkligen tillståndet.

Jag följde honom ned i källaren med min skissbok
och måste verkligen medge, att belysningen där nere
var underbar, fast lukten var något obehaglig. Det
fanns gott om lik på den tiden.

Olle började måla i locket på sitt målarskrin och
jag tecknade för brinnande livet.

Plötsligt sade Olle: — Nej, fy fan, det smakar så
illa i mun — jag måste in på Flustret ett slag och
få mig en halv porter. Kom så går vi!

Men jag ville inte, jag hade alltför bråttom.

— Nå, då går jag ensam. Knoga på du bara!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:01:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ummoa/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free