Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
kan dricka ett glas samman med, utan fruktan för att
vid närmare bekantskap behöfva skämmas för det.
•— Jag tackar för er goda mening om mig, —
afbröt kungen leende.
— Mäster tar aldrig fel, — interpellerade ge-
sällen.
— Se så, gör nu intet krus. — fortsatte smeden,
— der står mor redan och niger med glasen på
brickan. Hvad skall dock det betyda, mor, att du
icke satt mer än tre glas fram? Skulle du händel-
sesvis glömt det fjerde hemma i Småköping?
— Ånej, men ... — stammade frun förläget.
— Jag vill hålla vad om att du generar dig för
att taga en liten sup med, mamma lilla. Är det
icke så?
— Jo visst. Det brukas kanske icke i Stock-
holm. ...
— Inga dumheter. Nog kan du se på vår gäst
att han är en rättfram herre, som man ej behöfver
genera sig för.
Med en lätt bugning och ett vänligt leende an-
tydde kungen att smeden hade alldeles rätt.
— Tag du din lilla pinne som vanligt, — fort-
satte denne, —• jag vet att du tycker om en liten
tår någongång, och det vore synd att förtänka en är-
lig borgarhustru uti. Sätt derföre ett glas till på
brickan och drick oss sedan till, käringen min.
Konungen fann behag i småstadsborgarens kärfva,
men genomhederliga väsende.
Han föresatte sig att i dessa goda menniskors
sällskap njuta en aogenäm stund, och för att kunna
göra detta ville han i det längsta bibehålla sitt in-
kognito.
— Jag tackar för er vänliga inbjudning, mäster
Jernberg, — sade han och räckte smeden handen, —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
