Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Läsningen. Landet - 15. Landskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fältherren sade: »Ären I icke alla från Finland?»
»Jo», sade trädgårdsmästaren, »så kallas nu alla dessa
landskap med ett gemensamt namn. Men fordom hette
endast det område Finland, som ligger i landets
sydvästra hörn på båda sidor om Aura å. Nu kallar man
detta landskap Egentliga Finland, för att det ej må
förblandas med hela landet.»
»Den tid är förbi, när Åbolandet var bäst», inföll en
myndig rusthållare. »Söker du, herre, nu det bästa, måste
du välja Nyland. Vi äro de rikaste, och all vår bygd,
från Stängselåsen i norr till Finska viken i söder, är ett
skördefält och en lustgård. Vi ha icke allenast berg, sjöar,
skärgårdar, floder som Kymmene, havsvikar som Pojo
vik och halvöar som Hangö; vi ha även gruvor, skepp,
verkstäder, herrgårdar, hamnar och fästningar. Ingenting
i detta land kan jämföras med Nyland.»
»Hör på den!» utropade en forman, som stod i sin långa
rock vid ett lass på torget. »Hela Nyland rymmes gott i
ett hörn av Karelen. Herre, vill du äga det land, där
solen går upp? Vill du ro vid stranden av två hav, Finska
viken och Ladoga? Vill du hava många hundrade
bergshöjder, sjöar, forsar, kvarnar eller en sådan stolt flod som
Vuoksen; vill du åka med flinka hästar; vill du lyssna till
gamla runor; vill du svedja i oöverskådliga ödemarker och
såga plankor i mörka furuskogar, så råder jag dig att välja
Karelen, ty intet land kan jämföras med detta.»
»Jag är led att beständigt höra talas om havet»,
genmälde en välmående och talför smörhandlare. »Vad göra
vi med hav, vi som segla trettio mil från sjö till sjö? Herre,
du skulle en gång se Saima glimma i solen och höra
Imatras fjärran dån eller betrakta vår sköna inlandsskärgård
från höjden av Punkaharju ås, då skulle du aldrig välja
något annat än Savolaks. Jag vill icke tala om våra
boskapshjordar, våra svedjeländer och våra sågar; men
har du hört våra nya visor?»
Slutligen kom en gammal, trumpen björnjägare och
sade till fältherren: »Jag märker väl, att jag alltid
kommer för sent, men det bästa kommer till sist. Du må söka
med lykta i hela vårt land, och du skall aldrig finna en
bättre bit än Tavastland. Sådana linländer, åker-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
