Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
socken. Yagnar foro förbi i rask fart, fulla med bondgossar
ocb flickor. Gröna björkqvistar svajade öfver hästarnes
huf-vud och stucko upp öfver manarna. Höskrindor, fulla af
folk, anlände. Skrindorna voro en enda rörlig massa af
björklöf, h varur här och där ett flickan sigte tittade fram.
Nästan alla flickorna hade sjaletter knutna öfver hufvudet
— på b ondmaner.
Vi körde in till en bondgård, som var nästan
öf-verfylld af åkdon, och då vi stego ur vårt, hörde
vi på af stånd musik och det jämna trampandet af
dansande folk. Vi gingo igenom en grind, som förde ut
till ett åkerfält, och kommo snart till krönet af en kulle,
hvarifrån en vacker sjm tedde sig för våra blickar. Ett
par hundra fot nedanför oss rörde sig en dunkel mängd
af gossar och flickor. De dansade på en dansbana af bräder,
som var omkring fyratio eller femtio fot i fyrkant.
Ungbjörkar voro ställda rundt omkring banan och bildade en grön
ram kring den mörka, sammanträngda massan af dansande.
I midten var upprest en majstång, från hvars topp svajade
den blågula flaggan. Vid foten af majstången sutto midt
ibland de dansande på en bänk af brösthöjd en fiolspelare
och en karl, som spelade dragharmonika, och läto just nu
en munter melodi ljuda.
På den gröna kullen, som sluttade nedåt, liksom en
amfiteater, stodo spridda grupper af åskådare. Flickornas
brokiga drägter togo sig särdeles väl ut mot det gröna
gräset. Vägen krökte sig, lik ett gult bälte, till venster
ned för kullen. Längre bort utvisade resliga träd, hvar ån
lopp fram. Till höger syntes ett fält med högväxt
höstråg, som vaggade sakta för vinden.
Rundt omkring uppstego skogklädda höjder med
klippiga spetsar; emellan dem sträckte sig midt framför oss en
lång och jämn grönskande dal, ur hvilken här och där en
röd stuga med brunt torftak och hvit skorsten tittade fram.
En boskapshjord gick långsamt hemåt från den aflägsna
betesmarken. Den nedgående solens nästan horisontala
strålar gåfvo åt qvällslandskapet en präktig belysning, i
hvilken boskapen antog en högröd färg och gräset fick en
särskildt liflig grönska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
