Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPITEL XIX.
VÅRENS UPPVAKNANDE.
Ia g undrade mången gång, livad som kunde vara
det första vårtecknet i norden. Det var icke
ankomsten af göteborgsångbåten William med råg
från Libau, ty ångfartyget Express hade gjort
[ sina vanliga turer hvarje vecka under vintern
genom att öppna en ränna i isen och söka sig fram till
Hangö i Finland, vid hvilket ställe passagerarne kunde
stiga på tåget till Petersburg. Det var icke fiskmåsarna,
som flögo öfver Norrström, ty där hade varit öppet vatten,
och samma fiskmåsar flugit däröfver hela vintern. Jag är
alldeles säker därpå, ty jag gjorde personlig bekantskap
med flere af dem ■— en, som mist en fjäder på ena
vingen, och en annan ovanligt grå gammal mås med stolt
näbb och trotsig blick.
På det hela taget tror jag, att det första vårtecknet
år 1884 var den ensamme fiskaren, som sänkte sin not
från den lilla båten och därefter lyfte upp den, användande
båtens akter som stöd för den långa liäfstången. Detta är
det vanliga sättet att fiska nors i strömmen. Jag
brukade stå och se efter, när de tre spetsarna på noten kommo
upp ur vattnet, liknande en roffågels skarpa klor, och därpå
hela noten, drypande af vatten, höjde sig i luften, men
jag såg aldrig någon nors. Men om också ej tillfredsställd,
förlorade fiskaren — såsom naturligtvis fallet måste vara
med fiskare i allmänhet — icke hoppet, ty han fortfor att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
