Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konung Agnes näs, hans grafhög, urna och aska samt
hans ödesdigra guldkedja bortspolades för evigt.
Flere sägner omtala Stockholms grundläggning. De
flesta af dem utgå från stadens namn. »Holm» hafva vi
tydligt nog i Holmen — staden inom broarna — eller
kanhända rättare i Helgeandsholmen; men hvarifrån kommer
Stock? Det är hvad sagorna söka att förklara.
Hvad mig själf beträffar, har jag alltid med en viss
känsla af, att någon oförrätt tillfogats staden och mina
poetiska känslor för densamma, förkastat det tomma pratet,
att emedan några af husen nära sjön voro byggda på pålar,
det skulle hafva varit dessa stockar, som gifvit namn åt
staden. Men cfet finnes en annan sägen, som gör ett helt
annat intryck.
Under tolfte århundradet seglade en gång en
plundrande flotta österifrån in i Mälaren samt härjade och
förstörde den rika och gamla staden Sigtuna. De utplundrade
invånarne togo sina få återstående smycken och
dyrbarheter och lade dem i en ihålig stock, som de kastade i
Mälaren. Denna stora med dyrbarheter fyllda kista dref
därpå vind för våg ut på sjön. Med begärliga blickar
följde Sigtunas husvilla inbyggare efter i sina båtar. Mil
efter mil flöt stocken alltjämt framåt utför Mälaren och
dref slutligen i land vid Agnesnäs. Här hade således
slumpen bestämt boningsplatsen. Här byggde folket en stad, och
holmen, där stocken dref i land, fick helt naturligt namnet
Stockholmen.
Det finnes äfven andra sägner om stadens
grundläggning; men jag har aldrig trott på någon af dem, ty jag
har alltid tyckt bäst om den sist anförda. Och hvarför
skulle man i dylika saker ej följa sitt eget tycke?
Fordom kunde Stockholm ej hafva varit någon
angenäm plats att bo i. Det var genom sin belägenhet
blott-stäldt för anfall af sjöröfvare och fientliga stammar, hvilka
hade ett godt öga till Mälaren, såsom framgår särskildt af
esternas ryktbara härjningståg år 1181.
Den barske gamle Birger Jarl, konung i allt, utom
till namnet, insåg vikten af Stockholm såsom ett lås för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
