- Project Runeberg -  Tusen år i Småland /
217

(1939) [MARC] Author: Elin Wägner - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De gamla byn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

217
snart det var brist på folk fick de göra både karlarbete
och fruntimmersgöra. En av fruarna Hyltén-Cavallius
På Sunnanvik fick gärdsla med sina pigor emedan hon
bara hade ett manfolk på gården.
I gamla bygdeskildringar läser man om hur kvin-
norna grävde och bröt sten, körde virke och ved till
staden, hov ut gödsel, skar säden, skötte linet från såd-
den till lärftet. Sigurd Erixon ger i förbigående ett
bidrag till de många spridda uppgifterna om kvin-
nornas arbetsområden då han i Folkliv berättar att
»ynglingarna kom dit där bonddöttrarna och pigorna
hade sin sysselsättning såsom när det röktes i bastun,
då det hölls byk eller spånstuga, vid gåsslakt, vid gödsel-
körning, slåtter och skörd». Gaslander berättar i sin
bok av 1774 om »Allmogens i Västbo sinnelag och seder»
att »genom vävnad, ost och smör jämte boskapsskötsel
och avel måste bondgumman icke allenast förskaffa pen-
ningar till alla utskylder utan ock till välmåga». Han
säger också att skjurölen eller skärölen var kvinnornas
egna skördefester, där ej dans förekom emedan ej så
mycket män var tillstädes. Eventuellt har han här miss-
tagit sig om motiveringen, ty det borde ju varit lika lätt
att inbjuda män då som i samband med andra sysslor.
Frejs hustru för denna orten och hennes fester glimtar
förbi en sekund.
Grannar till mig bevarar ännu en skära som är prydd
med ett litet hjärta av metall på skaftet och därför tros
vara en gåva av fästmannen till flickan som skulle skära
deras gemensamma säd. Farfars far i den gården var
en föregångsman som införde liens bruk, men det dröjde
årtionden innan de andra byamännen tog efter honom.
Men även sedan lien segrat, efterskickades gamla Katrina
att skära säd som lagt sig, ty det ville inte männen göra
med lie.
Kvinnorna saknades inte vid tröskningen, och om det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:27:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tusenar/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free