- Project Runeberg -  Nils Tufvesson och hans moder /
169

(1912) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domen över de levande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

visste, för att tala ut, vad de själva hade på hjärtat,
och för att gemensamt glädas, att detta till sist
dock hade skett.

Ty alla kände, att det var deras egen
rättskänsla, som talat och fått saken i gång. Det
var deras egna män, vilka de kände och ärade,
som övervunnit sin betänksamhet och fört
rättvisans sak så långt, att den icke längre kunde
nedtystas. Alla visste, att när början väl var
gjord, skulle fortsättningen komma, och lagens
väktare skulle icke vila, förrän brottslingen var
ertappad och straffad.

Bonden går vid sin plog, eller han kör sitt
timmer. Han mejar sin säd, eller han fodrar
sina ök. Den, vilken ser honom så, tänker oftast:
»Den mannen är bunden vid jorden. Hans tankar
gå ej längre än till stugans knut. Vad frågar han
efter världen, blott hans lada är fylld?»

Eller bondhustrun går i sitt dagliga stök.
Hon bakar och brygger, sköter sina kreatur och
spinner. Hon lagar de sinas kläder och ser till,
att allt i huset är helt och rent. Barn föder
hon till världen. Och hinner hon för andra
sysslor, då sköter hon också barnen, så gott hon kan.
Den, som ser henne, säger: »Hennes tankar äro
bundna av det dagliga släpet, hon ser ej mer än
dem, som höra henne till. Vad frågar hon efter
vadden, blott hennes gryta är full?»

Så säger och tänker mången, och ej sällan
är väl detta också sant.

Men må den, som minns det, berätta, hur
det dessa tidiga vårdagar gick i Möllinge! Må
den, som var med, söka i sitt minne! Där kom
en kvinna springande utåt vägen. Hon hade gått
ifrån sitt hus, där barnet låg sjukt i vaggan,
och hon sprang bort till grannens, emedan hon
icke kunde stanna hemma. Ty hjärtat stod stilla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:26:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tufvesson/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free