- Project Runeberg -  Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige /
69

(1875) [MARC] Author: Rudolf Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


gällande; ett exemplar af densamma var då förvaradt i
Silangers kyrka i Medelpad [1].

——————————

I städerna, då dessa skilde sig såsom egna kommuner
från sambandet med landsbygden, begagnades i början
landets lag, men med de modifikationer, som betingades af de
inom dem rådande egendomliga förhållandena. Till en
början gick den efter hand utbildade rätten endast under namn
af »landslag». Sålunda intyga fogden och rådet i
Linköping år 1,303 ett jordaköp »secundum quod consuetudo terræ
approbat et in libro legum continetur», och härmed
menades sannolikt Östgötalagen [2]. 1304 åberopas i Uppsala
leges patriæ, 1307 i Vesterås och 1309 i Linköping leges
terræ, 1315 i Strängnäs och 1324 i Sigtuna leges patriæ [3].
Men vid sidan af dessa leges terræ l. patriæ nämnes äfven
tidigt en jus civile l. civitatis. I Stockholm utfärdades 1297
ett fastebref enligt »jus civile ac leges terræ», 1323 »ex
patriæ legibus seu villæ Stockholmensis consuetudinibus» (Sv.
dipi. 1191, 2396). En kanik uppgifver 1327, att han
erhållit åtskilliga tomter i Uppsala »secundum leges patriæ, per
quas ipsa tunc civitas regebatur» (Sv. dipi. 2587). Det
senare uttrycket visar, hurusom en bestämd stadsrätt nu hade
emanciperat sig från landets lag. Denna hade fått en ny
tillsats i de kungliga privilegierna. Jönköping hade erhållit
sådana 1284 och 1288 af Magnus Ladulås; i Torshargs
privilegier 1317 talas om jura civitatum et villarum regni.


[1] 41) Ett notarialintyg af detta år berättar, att ärkebiskopen låtit från
Silangers kyrka hemta »quendam librum legum terre Hælsingie approbatum
per dominum Magnum regem, ad quem ab omnibus illius terre incolis,
quorum causa agitur, qum dubium super aliquo oritur, vel a judicibus
appellatur, generaliter et solummodo refugitur» etc. Riksark. pbref 1109.
Schlyters företal, sid. v o. f. — Att lagen gälde för hela Helsingland i
namnets vidsträktaste betydelse, är klart. Den förekommer eljes under
andra namn. 1345 nämnas leges Angermanniæ (Sv. dipl. 3940); 1363 tala
Helsingarne om »war uplensk lagh» (R. pbref 572).

[2] 42) Jämf. not. 24 här ofvan.
[3]
43) Sv. dipl. 1415, 1443, 1552, 1609, 2041, 2482.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trterrit/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free