Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kindavadshærad (1403), Albohærad (1290), Norvidingahærad
(1273), Opvidingahærad (1299) och Kurungahærad (1379). På
tre sidor omgafs Värend af flera mindre land, hvilka vanligen
sammanfattades under den kollektiva benämningen Smålanden.
Dessa voro först de två jämförelsevis stora landen
Finveden (o. 1190), som tidigt var deladt i 3 härad, Sunnerbo (o.
1220), Vestbo (1268) och Östbo (o. 1220), samt Njudung
(o. 1190) med 2 härad, Vestrahærad (o. 1220) och Östrahærad
(1278). Vidare gingo utmed gränsen af dessa längs Vättern,
Östergötland och Östersjön följande mindre land: Tveta
(1178), Vist (1291), Vidbo (1271), Ydre (1279), Kind (1256),
Tiust (1269), Sigvide (1311), Asboland (1291), Norrabygd
(1315), Anbyrd (1299) och Möre (1178) [1].
Öland var nära förbundet med smålanden på kusten midt
emot. Innevånarne, Öningar (i Kristoffers landslag) eller
Öländingar, voro väl äfven närmast beslägtade med
fastlandets. Häradsindelning omnämnes ganska tidigt (1281),
men först under 1400-talet få vi någon närmare upplysning
om densamma; den visar sig då vacklande, häradena äro
små till omfånget samt oftast uppkallade efter någon
socken [2].
Skilda både från Götar och Svear voro Gutarne, som
bebodde Gotland. Från äldsta tider och hela medeltiden
igenom utvecklades på Gotland en utomordentligt rik och
derjämte egendomlig kultur, som visar sig vara en helt
annan än det svenska fastlandets. Gutarne hade äfven ett
särskildt landsmål, hvilket begagnades såsom skriftspråk (i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
