Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vætlohærad (1286), Sævudal (1312), Askemhærad (1312) och
Hiving, hvilka senare 4 områden äfven sammanfattades under
namnet »Utlanden», lågo utmed Götaelf och dess
vattenområde. Söderut lågo de stora skogsbygderna Ballabygd
(1294), Vidunshærad (1294), Gæsine (1294), Ridvæg<i></i> (1346),
Kind (1270), Mark (1298) och Mohærad (1270). Man kan
genom en blick på kartan lätt se, hurusom namnet -härad
egentligen tillhör den efter all sannolikhet tidigast odlade
bygden. Ett biland till Vestergötland var Dal, som
ursprungligen endast omfattade slättbygderna utmed Vänern (Sundal,
Nordal och Thusbohærad), men till hvilket sedan äfven
fördes skogstrakten vester härom (Vedbohærad, Vardbohærad
och Nordmarka), de norska konungasagornas s. k. Markir,
som i början voro ett omtvistadt gränsland [1]. Dal
förekommer än såsom sidoordnadt med Vestergötland, än
såsom en del af detsamma [2].
Värmarnes land (Værmaland) stod både genom
folkslägtskap och i en senare tid genom borgerliga och kyrkliga
band i nära förening med Vestergötland. Odlingen synes
här vara tämligen gammal, men fick under hela medeltiden
igenom ingen större utsträckning. Utmed Vänern och i de
större elfdalarne lågo sparsamt spridda bygder; österut fanns
något bergsbruk. Från senare hälften af 1300-talet finnes
en uppgift på Värmlands härad (12 till antalet), men
indelningen är för hela medeltiden mycket vacklande och har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
