Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - MARIA WIIK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då monumentet ännu är i vacker blågrå lera, tog det sig mycket
bra ut mot ett rött draperi. En vacker idé är att han lagt en
björnhud över hennes huvud, den faller ned över ryggen och är
med tassarna hopbunden över bröstet.
Mitt på golvet stod dukat ett långt bord, dekorerat med en
mängd blombuketter och dessutom vid vart och ett kuvert en liten
blomknippe att fästa på sig som festmärke.
Till min stora glädje upptäckte jag genast Björnstjerne [-[Björnson]-] {+[Björn-
son]+} och Lie vardera med familj. Fru B. ser ut som en kejsarkrona,
lika grann, hård och i saknad av doft. Fru L. är så mycket
behagligare. Av finnar voro där utom Helene [Schjerfbeck] och undert.
herr Kleineh, Wallgren med fru och Stigell. En norsk
konstkritiker och poet herr Aubert, en svensk (den tråkigaste i församlingen)
herr Svedbom, som jag tror musikmänniska Vidare voro
där fröknarna Kielland och Backer, et voilå tous!
Efter att ha småpratat i knut och förtärt ett och varje smått
och gott, satte vi oss till bords, och vart detta för mig idealet
för en sittande bordstillställning. Att börja med: inga skrivna
lappar, inga numrerade människor, man satte sig var man ville,
och så kom sig att jag befann mig på en packlår, ganska hög, men
mittemot Björnstjerne, och jag var särdeles belåten. Då en ateljé
vanligtvis är fattig på stolar, hade Lina gjort divaner av allt vad
hon fått tag i, upp- och nedvända lådor med mattor på.
Där var endast kalla rätter och Lina försvann ofta i en liten
skrubb bredvid och kom därifrån ut med faten. Walter bad på
förhand om ursäkt för uppassningen, ’ty betjäningen hade’, som
han uttryckte sig, ’fått lov att gå ut i anledning av festen’.
Var och en hade endast dl glas, därför hette det: ’drick ut ert
rödvin så får ni vitt vin’, och så igen: ’drick ut edra glas så får ni
kaffe’. Vi hade ej suttit många minuter, förrän Björnstjerne steg
upp och höll ett dundrande tal till Runeberg och Finland. Han
började med att här var så många ’sammenträff’, som han ville
kalla ’livspoesi’, det händer ofta att ett helt folk reser sig upp och
säger: vi vilja ha vår skalds staty, men det händer endast en gång
vart hundrade år att de säga, och lians son skall göra den, detta är
livspoesi’! Han talade om det unga Finland, så ungt att hon här
är framställd såsom en 16-års flicka, men stark under sin björnhud.
Han slutade med att intet land står så ’äventyrligt’ som Finland,
men han var säker på dess framgång och önskade ’det all lycka’!
Det var ett väldigt tal och, framsagt med en sådan stämma, felade det
ej att göra sin verkan. Jag önskar livligt att jag kunde citera hela
talet ord för ord, men det är ej värt jag försöker, ty då från det
sublima till det löjliga etc. etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
