Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 33. Promemoria av kammarherre R. von Heidenstam 15 april 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Beträffande Sverige ville generalfältmarskalken framhålla, att det efter
hans uppfattning icke vore något tyskt intresse att indraga vårt land i
konflikten. Norge och Danmark bildade efter det nu inträffade en mur mot
de allierade, som åstadkomme en nödvändig närmare förbindelse i
förtroligt samarbete mellan Sverige och Tyskland och som även kunde innebära
en avsevärd fördel för Sveriges säkerhet mot ingripande från andra makter
(Ryssland). Av avgörande intresse för Tysklands inställning vore
emellertid att erfara Sveriges inställning i händelse engelsmännen fullföljde sitt
sedan länge offentliggjorda, bland annat genom Duff Coopers artikel
uttalade uppsåt att med alla medel stoppa malmexporten till Tyskland och
att i detta hänseende ej längre taga hänsyn till de neutrala. Den tyska
metoden vid ordnandet av krigsföretag vore ju att förbereda allt i detalj
utan kungörande av avsikter, under det de allierade, genom uttalanden av
regeringen närstående personer, först förberedde den allmänna opinionen
för att sedan genom pressens påtryckning låtsas tvinga regeringen till
handling. För den händelse svårigheter skulle yppa sig för den tyska
expeditionsstyrkan i nordligaste Norge (Narvik) — vilket måhända kunde
tänkas på grund av att terrängförhållandena och den där rådande vintern
omöjliggjorde ett effektivt utnyttjande av flygstridskrafterna — och dessa
stridskrafter ej skulle kunna bibehålla sina positioner därstädes mot ett
överlägset angrepp av engelska övermäktiga sjöstridskrafter, förelåge fara
för att det engelska anfallet skulle fortsättas över svenska gränsen mot de
svenska malmfälten. Om detta skulle inträffa, skulle givetvis de tyska
stridskrafterna före avtaget med alla medel förstöra Narviksbanan och
möjligheterna till framträngande mot Sverige. Vore Sverige i så fall berett
att effektivt söka förhindra ett dylikt angrepp från engelsk sida och icke
enbart till synes försvara gränsen, eller kunde det tänkas, att Sverige,
såsom åsikten vore bland vissa kretsar i Tyskland, skulle i samförstånd
med England tillåta ett besättande av de nordliga delarna av malmfälten
från de allierades sida? Även om ett effektivt försvar kunde
åstadkommas från svensk sida mot dylika planer, vore det efter
generalfältmarskalkens uppfattning synnerligen troligt, att engelska flygstridskrafter,
koncentrerade vid Narvik och skyddade av lantstridskrafter, därifrån skulle
kunna utföra effektiva raider mot malmfälten. Genom dylika bombanfall
skulle gruvornas produktionskapacitet lätt kunna förstöras, särskilt genom
bombning av kraftstationer, pumpstationer och järnvägen. Under alla
förhållanden bleve, vare sig tyskarna eller engelsmännen förstörde banan
och malmfälten, Narvik framdeles obrukbart såsom export- och
importhamn för Sverige. För den händelse detta skulle inträffa, vilket
general-fältmarskalken med noggrann kännedom om engelsmännens inställning
vore övertygad om skulle bliva fallet, och sålunda all förbindelse med
Sverige västeröver bliva omöjliggjord, frågade generalfältmarskalken, huru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
