Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Plötsligt blef det rörelse bland folkmassan
på kajen. Alla veko vördnadsfullt åt sidan och
helsade. En ståtlig, manlig gestalt gick rakt
fram till landgången, nickade vänligt åt kaptenen,
som djupt bugande stod der, och gick derpå
ombord, sedan han tagit ett kort farväl af ett par,
honom åtföljande herrar.
Erik och hans käresta stodo nära landgången,
när kung Karl, ty det var han, gick ombord.
En ofrivillig darrning öfverföll den unga flickan
vid åsynen af kungen, ty hon hade icke väntat
att träffa honom der och så snart.
»Det är ju kungen», hviskade hon till Erik.
»Ja, vännen min,» svarade han.
Då kungen väl hade kommit öfver
landgången, föllo hans blickar af en händelse åt det
håll, der Anna stod. Han stannade för några
ögonblick och betraktade den rodnande flickan
och det syntes tydligt att han ville påminna sig
att han förut sett henne.
Sakta skred han derefter fram mot
akterdäcket, der han tog plats på en af sofforna.
Under det Anna och Erik »lade sina kloka
hufvuden tillsammans» huru de lättast skulle få
tala med kungen, närmade sig kaptenen med
tillsägelse åt Anna att gå upp på akterdäck,
emedan kungen ville tala med henne.
Den unga flickan afhörde kaptenens ord
med en inre bäfvan som kom hennes vackra
ansigte att vexla färg. Hon lydde dock och gick
upp på akterdäcket, der kungen promenerade fram
och tillbaka med händerna på ryggen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
