Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Toma hjärtan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppstå fullt medvetet som kraft och blomma, det
framträder här som en oförstådd, aldrig tillfredsställd längtan,
likasom denna underbara, outsägliga vårkänsla, hvilken
stundom kännes i luften midt under högvintern. Denna
längtan, herr baron, är tomrummet uti vårt hjärta, och
emedan hon blickar beständigt bortåt, kan hon aldrig
fyllas af ändliga mål. Men ständigt, ständigt söker
hon fyllnad och tillfredsställelse. Det finnes blott ett,
som kan fylla henne helt, och det är dess egen
urkälla, det eviga lifvet i Gud. Där icke det finnes, där
famlar vår längtan i mörkret, och i mörkret möter henne
en annan värld, en värld af fantomer, som hafva det
gemensamt med religionen, att de likna väsen ifrån ett
annat område, skuggor från ett lif efter detta. I dem
griper då vår famlande längtan och tror sig i dem
ha funnit sitt eviga mål. Men hon bedrager sig: dessa
skuggor äro endast svaga reflexer af vår jordiska
tillvaro, gengångare från samma värld som vi, och därför
maktlösa, osjälfständiga väsen, liksom vi själfva,
oförmögne att lösa vår tillvaros gåta eller att släcka vår
andes oändliga törst.
— Och nu, herr baron — fortfor assessorn med
fast allvar — har jag besvarat edra frågor så godt jag
förmår. Min öfvertygelse är i korthet den, att hvarje
tomrum sträfvar att fyllas. Fullkomlig otro är omöjlig:
den som ej tror på Gud, den måste tro uppå spöken.
— Men ni tror på båda delarna, ni, herr assessor!
inföll gäckande doktor C., som ville gifva samtalet en
mindre allvarsam vändning.
— Förlåt mig, herr doktor — svarade den gamle
— ni gör endast hvad tusen andra göra: ni förblandar
tro med vantro. Jag tror på andars tillvaro, emedan det
är en själffallen konsekvens af själens odödlighet. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
