Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
räknats, hade detta rike inom kort funnit sin fördel vara
att i Traventlial försona sig med Lüneburg och erkänna
nämnde dess nya värdighet; hvarefter den förståndige
Fredrik IV oaktadt Frankrikes stora anbud slutit de berömda
försvarsförbunden med kejsaren och sjömagterna, i kraft
af hvilka han af dem erhöll betydliga fördelar — likväl
mest i penningar — mot 20,000 man, som öfverlemnades
till deras tjenst. Det är tydligt, att den verkliga hjelpen af
dessa soldater, utmärkande sig genom tapperhet i alla de
fältslag, som krossade den Fransyska öfvermagten ,0), skulle
gifva åt Danmark, Sveriges alltjämt hatade och hätske
granne, ett långt bättre anseende hos de förbundna, än
Sveriges tomma vänskapsförsäkringar mägtat förvärfva. Också
var Karl knappt gången ur Pohlen förr, än de kejserliga
bundsförvandterna började lägga i dagen den ringa
benägenhet, de hade att gynna Holstein, Sveriges ständige vän,
i dess tvister med Danmarks konung l).
För Sverige stod vål nu endast en fiende åter, men
denne var czar Peter, som ingen stund upphörde att i Karls
rygg uppväcka nya faror. Pohlen hade aldrig med
en-drägt underkastat sig Stanislai magt. Konung August hade
från början ej af den hårda fredens villkor ansett sig
bunden * 2); med honom vore saken sålunda lätt afgjord, helst
Peters underhandlingar afvunnit de mot Frankrike förbundna
den förklaring, att de gerna unnade August Pohlens krona
och ville skydda hans arfländer. Men Danmark, om hvars
io) Hojer I. 16, 20, 32, 42—49.
Hojer I. 141.
») Ad 1 er fel d. III. 123—128, 135.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
